En söndag med temat Maria Lang

Jag läste många av Maria Langs böcker på 70-80 talet och har under de senaste året läst ytterligare några som inte riktigt hållit mina mått för en bra deckare. Efter deckarfestivalen i Nora förra våren bestämde jag mig för en ny strategi och beslöt mig för att läsa de först utgivna böckerna i rent nostalgiskt syfte. Mördaren ljuger inte ensam (bok 1) och Kung Liljekonvalje (bok 9) blev de första jag läste och skrev om under förra året. Nu valde jag bok nummer 2, Farligt att förtära som kom ut 1950. En pusseldeckare i ordet rätta mening där långdragna och resultatlösa förhör blandas med nya mord som driver handlingen framåt. 

Puck har börja arbeta på Stockholms Stadsläroverk och där finns också pojkvännen, eller fästmannen som det nog mer korrekt hette på den tiden. Det drar ihop sig mot stora vårfesten med middag, dans och den traditionsenliga teaterföreställningen. När pjäsens hjältinna faller ner på golvet applåderar alla, men fallet var inte inrepeterat och det visar sig att kvinnan är död. Hon har blivit förgiftad av cyankalium.

Poliskommissarie Christer Wijk kallas in och hans polisarbete är grundligt och logiskt. Men mördaren är kallsinnig och under tiden som Wijk i samarbete med Puck och Eije gnider sina geniknölar så får flera personer på läroverket sätta livet till.

I Maria Langs första böcker var stark erotisk kärlek en drivkraft till de mord som skedde. Vilket gjorde att hon bröt mot de regler som gällde för dåtidens pusseldeckare, ett djärvt drag av en flickskolerektor på 50-talet. Det långdragna förhören i Farligt att förtära blev inte någon favoritläsning för mig men jag fortsätter sakta framåt och har nu valt nummer 6 Tragedi på en kyrkogård som nästa Maria Langdeckare.

Maria Lang (pseudonym för Dagmar Lange, 1914-1991) gav ut sin första bok 1949 och därefter en ny bok varje år fram till 1990. Hon har jämförts med Agatha Christie och hennes tidiga produktion räknas till den svenska kriminallitteraturens klassiker.

(null) 

Farligt att förtära 
Författare: Maria Lang
ISBN: 9789113091372
Utgivningsdatum: 2019-01-09
Förlag: Norstedts

"Den 13-14 april är det dags för Nora Deckarfestival. Festivalen går i deckardrottning Maria Langs fotspår med samtal om deckardrottningar, deckarkungar - och i år även om deckare i filmens värld. Festivalen arrangeras av Deckarsällskapet i Nora.

Klara för medverkan är bl a Anna Jansson, Kristina Appelqvist, Mat McHale, producent för BBC-serien "Sister Boniface Mysteries", Beck-producenten Börje Hansson samt Karin Alfredsson, ordförande i Svenska Deckarakademin. Även i år kommer Svenska Deckarakademin att medverka." (visitkort.se)

 
Nora (Maria Langs Skoga) fortsätter också i år med en deckarfestival. Jag hade gärna besökt den igen men vi har inte möjlighet att åka dit. Gillar du deckarfativaler så tveka inte att köpa biljetter. I fjol tog de slut direkt, vi lyckades få våra biljetter med hjälp av ett trollspö. 
 

Jag tycker att Dagmar Lange var en mycket intressant men också komplicerad personlighet och jag fortsätter min resa i hennes fotspår. I fjol besökte vi Åkerby herrgård där Maria Lang skrev flera av sina böcker, vi blev också bjudna på hennes favoritkaka, chokladkaka med valnötter. 

 
 

Det här vykortet fick författaren Olle Håkanssons mamma från Dagmar Lange på 40-talet. Observera den speciella handstilen. Systern fick alltid renskriva hennes manus.
Här kan du läsa hans gästinlägg om Langes anknytning till Sundsvall.

Efter förra söndagens akuta magproblem ocn feber så har jag sakta försökt komma tillbaka. Jag mår fortfarande inte helt bra men en fördel med en hemmavecka är att det finns tid för bokläsning. Veckans tre böcker är avklarade med råge och jag har också haft kontakt med flera författre som ger ut böcker under våren och som kommer att skriva författarinlägg här. Två nya böcker har anlänt med posten under vecka, Vi drabbade samman med våra ödens hela bredd av Ebba Witt Brandström och Revor av ljus av Jenny Elfving så det finns en hel del att sätta tänderna i framöver.


I lördagens lokala tidningen läste jag att Karin Smirnoff är i Sundsvall för att arbeta med nästa  Millenniumbok. Ett snabbbesök anar jag för hon hinner inte med att se någon repetion av av pjäsen Jag for ner till bror, som har premiär hos Teater Västernorrland kommande helg. Pjäsen är den första sceniska gestaltningen av romanerna. Vi har biljetter till lördagens premiärföreställning och jag är så glad över att det är just Teater Västernorrland, i min stad Sundsvall som gör det här. Böckerna har sålts i cirka en miljon exemplar och vi är så många som älskar Jana Kippo.

(null)

Lille H sitter sällan stilla och ställer till en hel del oreda, men han kan också vara ordningssam och till stor hjälp ibland. 

Ny vecka och nya tag. Missa inte onsdagens författarinlägg av Maria Hernius och så kommer jag att skriva om årets andra bokcirkelbok, Skogen där stjärnorna slocknar av Kristin Harmel.

😊

 
 







Kommentera här: