basilica

Ellika Shilling släppte sin debutroman i november 2023. ”En enkel till Uppsala: Majas resa” är baserad på en sann historia från 1920-talets Sverige. I ”Majas resa” får läsaren följa Maria Isaksson, som för övrigt är Ellikas mammas faster, när hon fick en enkel biljett till Uppsala av rasbiologen, professor Herman Lundborg.

Ellika har deltagit i antologin, ”Kärleksband”, som kom ut i september 2025, med novellen ”Sedan kom du”, en känslosam berättelse om kärlek och hemligheter.

När hon skriver det här blogginlägget har hennes roman manus om Saga landat hos lektören.

✨✨✨

Redigering är en ibland plågsam och nästan alltid långdragen process. Vi biter ihop och läser råmanuset en gång till med den röda pennan i högsta hugg, och sedan läser vi det igen. Och igen. Tempus granskas, dramaturgin tuktas, vi svettas över ordval och vaknar i vargtimmen – hur är balansen mellan beskrivning och gestaltning? Manuset, vårt skötebarn, som vi har levt med under en lång tid, mejslas gradvis fram. Karaktärerna får mer djup, dialogen blir skarpare och miljöerna så realistiska att vi inbillar oss att vi verkligen har varit där.

Nu börjar vi få fason på ett från början spretigt, kanske alldeles för långt manus. Det kan hända att vi använder oss av en lektör och/eller testläsare för att få tag på de sista lösa ändarna. Vi har överlevt utvecklingen från råmanus till ett manus som kan ha en, om än liten, möjlighet att ta sig igenom det berömda nålsögat hos ett förlag.

Men vänta! Firandet får skjutas upp.

Småorden eller slaggorden är oskyldiga ord som lätt nästlar sig in i texten i stort antal om man inte är observant. Då behöver texten omsorgsfullt gallras, trots allt behövs de här orden för att ge språket färg och form. Problemet är att det är väldigt lätt att fastna i en jargong, kanske är det författarrösten som hakar upp sig.

Några exempel på slaggord: alltid, just, när, egentligen, och, ändå, plötsligt.  

Döm om min förvåning när herr redaktör Sorner på Storify gav mig en sista uppgift innan jag kunde lämna redigeringsträsket (för den omgången...) under arbetet med min debutroman. Jag fick hans lista på slaggord, inte mindre än trettionio stycken. Trettionio! Det var bara att sätta igång. Ett praktexempel på hur blind jag var under skrivandets gång, var att jag hade missbrukat ”plötsligt” till den milda grad att min stackars Maja måste ha varit ett nervvrak. I den värld som jag hade skapat åt henne hände det mesta helt plötsligt.

”Voi herran” skulle hon ha ojat sig. Förlåt mig Maja, jag ville dig inget ont. Som tur var blev jag uppmärksam på detta och kunde ge henne en chans att hämta sig mellan varven. Jag å andra sidan fortsatte att förvånas, därför att mitt uppe i alla dessa plötsliga händelser var hon ändå otroligt insiktsfull, vilket jag förstod med tanke på hur många insåg jag använde. Ordet insåg var inte på listan men fick det som en bonus när jag lade in ”så” i sökrutan. På det viset fortsatte det.

Nå. Lärde jag mig något under redigeringen av ”En enkel till Uppsala: Majas resa”?

Det var dags att ta fram listan och kolla upp Sagas insikter och överraskningsnivån i mitt nya manus. Fyra ”plötsligt” hade smugit sig in och det är helt okej. De behövdes. Inte var hon särskilt insiktfull heller. Bra. Check på den. Istället var det jag som fick en insikt; mycket i Sagas värld var lite si eller så. Inte allt, men alldeles för ofta lyste det gult på skärmen. Det visade sig också att jag var noga med berätta vad Saga såg och att jag fann det nödvändigt att redovisa vad som hände sedan.

Att jobba sig igenom listan är en nödvändig ögonöppnare och det är en fantastisk upplevelse att lära sig om sig själv som författare.

PS. Tilläggas bör att visst det finns glädje i redigeringsarbetet också! Speciellt när det är färdigt...

Ellika Shilling 

 

 ✨✨✨

Tack Ellika Shilling för den insikten som inte alltid är helt enkel. Även jag som bokbloggare försöker ha koll på de där slaggorden, även om det inte alltid är så enkelt.

Nästa veckas gästförfattare är två. Tvillingarna Emma och Agnes Gunnarsson har alltid varit tätt länkade och debutboken Minns du? har de skrivit tillsammans. Boken är första delen i fantasyserien Vårt namn är Íkata och kommer under våren 2026 på förlaget Storify Publishing. I sitt inlägg skriver de om boken och intresset för high fantasy.