basilica

Det skrivs mycket om bladvändare i positiv bemärkelse. Ibland läser jag böcker på motsatt sätt, men också då i positiv mening. Hej då, Karin är en bok som jag läst med stor behållning, men dragit ut på läsningen för att ha den kvar så länge som möjligt. Även om jag ibland varit lite irriterad på den negativa nypensionären Karin, så har det varit mysigt att krypa upp i läsfåtöljen och följa hennes väg från yrkeslivet och in i det penionärsliv hon absolut inte själv valt. 

Karin har kämpat emot in i det sista. Hon gör ett bra jobb som administratör, är omtyckt av skolbarnen, har accepterat sitt datoriserade arbete men använder plikttroget fortfarande planeringskalendern. En kalender som kommit fram till 2015/2016. Med stigande ålder har trogen tjänst inget värde och skylten för hennes efterträdare Hannes Berglund är redan uppsatt. Efter avskedstårtan med den spritsade texten Hej då, Karin, packar hon ner sin kalender, koftan och Birkenstockskorna i en kartong och lämnar sin gamla arbetsplats med mycket tunga steg. 

Systern Mari pladdrar glatt på om ledighetskommiténs fria dagar och att passera Dagen F som leder till evig frihet. Karins sista ord till den nyanställde Hannes Berglund är att hon fortfarande finns till hjälp om det uppstår något problem. Det dröjer inte många dagar innan han ringer henne, men inte med en arbetsrelaterad fråga utan i ett helt privat ärende. Hannes mamma Iris bor en bit bort från Karins hus och har en tandläkartid, Hannes behöver vara på ett viktigt möte, så kan kanske Karin vara snäll att följa henne?

Kvinnorna är jämngamla, men medan Karin är frisk och stark, är Hannes mamma bensvag och behöver stöd av en rollator. Karin tycker om Iris och det känns bra att vara behövd. Karins son Gustav har svårt att acceptera att hans mamma inte vill umgås med pappan som drastiskt lämnade Karin och hans föräldrahem för elva år sedan. Pappa Ulf hade då träffat en ny kvinna som nu lämnat honom vilse i ett ovälkommet ungkarlsliv. Gustav tycker synd om honom, men Karin bär fortfarande på sorgen efter att bli bortvald efter ett långt äktenskap. Hon minns ännu Dagen S - S som i Svek och Skilsmässa.

Karin hittar en intressant podd som hon börjar följa. Podden heter Hej pensionär med Bitte och  Morgan och systern Mari skrattar hånfull åt likheten med sommarmorgon för barn och skämtar vidare om Dagen F, men nu som F i Föråldrad och Förbisprungen. Varje poddavnitt tar upp viktiga ämnen som att inte tappa kontakt med gamla vänner, syskonroller, struktur, riktning, var är du nu och vart vill du?

Sakta, sakta börja Karin hitta sin plats i pensionärslivet, men störs av den före detta maken Ulfs burdusa och återkommande försök att få komma tillbaka. Hans liv har inte utvecklats till det han hoppats och han behöver en kvinnas omvårdnad, en omvårdnat och ett obetalt arbete som Karin absolut inte tänker ta på sig. Ulf gick av egen fri vilja och lämnade henne ensam. Karin älskade honom djupt och har ännu inte riktigt förlåtit, men hon har hamnat i en acceptans där Ulf inte behövs i hennes liv.

Precis som alla andra kvinnor Birgitta Gunnarsons skrivit om i sina böcker, är Karin en rätt tråkig och motsträvig person. Tilltryckt av livet och fast i kontroll och perfektion. Turligt nog är beteenden förändringsbara och Karin förändras bit för bit i kapitel för kapitel. När offerkoftan faller av visar hon sig sig vara en levnadsglad äldre dam som ser positivt på det liv hon har som nybliven pensionär. 

Karins syster Mari har varit ett stöd för Karin efter skilsmässan men hennes positiva tillrop om pensionärslivet stör mig. Syskonkärlek, avundsjuka eller egna kärleksproblem? vad vet jag, men hon borde kanske se om sitt eget liv för ingen lycka är självskriven.

När Karin träffar barndomsvännen Anna Lenas bror John tar hennes väg en helt ny riktning…… 

Förändring är ett intressant tema i böcker. När jag läser en bok så uppskattar jag karaktärernas utveckling och helst ska den då ske till det bättre. Birgitta Gunnarson beskriver det här på ett bra sätt i sina böcker. Hon sätter alltid fokus på intressanta frågor om hur vi bäst hitar en känsla av sammanhang i våra liv. Språket har med åren utvecklats och det är enkelt och beskrivande, vilket gör det lätt att känna in personer och miljöer. Hej då, Karin är som tidigare böcker en genomtänkt berättelse om relationer i en famil, vänskap, ilska och sorg, men också vikten av insikt och reflektion. Det visar också på att det finns hopp och nya vägar om vi bara kan och vill släppa taget och gå vidare.

”Ta vara på ditt liv! Akta det väl.”
"Din stund på jorden."
(Vilhelm Moberg)

Birgitta Gunnarson är en svensk feelgoodförfattare bosatt i Sollentuna, med ett yrkesliv som sjuksköterska bakom sig. Hej då, Karin är.hennes sjätte roman, efter Så länge hjärtat kan slå, Ett liv i färg, På samma strand och Början på resan. Hon har också skrivit boken En snöängel till jul tillsammans med sina döttrar Johanna Johansson och Sara Molin. Ett härligt familjeprojekt om ett viktigt hjärteprojekt, där både författare och karaktärer möts över generationsgränserna.

Jag hoppas Birgitta Gunnarson fortsätter skriva om kantstötta medelålders kvinnor som tappat livskompassens värderade riktigt. Deras väg tillbaka ger mig möjlighet att själv reflektera över normer och "livets stora gåta: älska, glömma och förlåta".

"Det finns mitt i skogen en oväntad glänta som bara kan hittas av den som gått vilse." 
"För att hitta den vackraste gläntan i skogen måste man våga vara vilsen en liten stund." 
- Tomas Tranströmer - 
Dikter och Prosa 1954-2004

Hej då, Karin
Författare; Birgitta Gunnarson
Utgivningsdatum: 2025-10-15
Förlag: Modernista
ISBN9789181084931