Jag började skriva när jag var tretton år. Tonåringen i mig skickade manus till bokförlagen och fick uppmuntrande svar. Man tyckte att jag gjorde rätt i att fortsätta skriva, men att jag behövde få distans till mina egna upplevelser för att bli författare. Jag fattade inte vad de menade. Jag tyckte att mina historier om olycklig kärlek var hur bra som helst, men med tiden insåg jag att de inte höll måttet.

Jag växte upp med en alkoholiserad advokat och en sträng sjuksköterska i ett hem som såg välfungerande ut utifrån. Vi hade det gott ställt ekonomiskt, men bakom fasaden fanns suckar, otrohet och illa återhållen irritation. På födelsedagar och jular överöstes jag med presenter, men de kunde aldrig kompensera för den dåliga stämningen och till slut drogs familjen isär.

Först som vuxen har jag kunnat uppskatta julen och känna att jag kan vara mig själv. Autenticitet och uppriktighet har stor betydelse för mig, och det är nog ingen slump att jag sedan mer än tjugo år arbetar som coach. I mitt arbete hjälper jag andra att bli uppriktiga mot sig själva. Författarskapet är ett sätt att vara uppriktig mot mig själv.

Förmodligen är det också min uppväxt som gör att jag är intresserad av människans skuggsidor. Vi vill gärna visa oss som de bästa vi är, medan det vi skäms för göms undan. Just där, i gråzonen mellan ljus och mörker, finns de berättelser jag vill skriva. Vad pågår under ytan – egentligen?

Men det skulle dröja många år innan jag själv förstod vad det var jag ville berätta. Runt år 2000 gav jag upp tanken på att bli författare. Jag somnade bara framför datorn. Många år senare berättade en redaktör att skrivande inte bara handlar om inspiration utan också om hantverk. Det förändrade mitt sätt att tänka och jag fick ny inspiration.

Under de år då skrivandet låg på is hann jag prova många andra yrken. Jag arbetade som målare, restaurangchef, översättare, teaterproducent och ekonom på ett byggföretag. Jag var också volontär på Mansjouren i Stockholms län och mötte män i djupa livskriser. Det var där jag började förstå kraften i ett bra samtal.

Efter att ha stöttat många människor i möten om rädslor, skam, mod, ansvar och relationer har jag insett att mitt konsultjobb och mitt författarskap egentligen handlar om samma sak: att försöka förstå människan. Och mig själv. Kanske är det också därför jag reagerar när litteraturen riskerar att begränsas. I mitt skrivande har jag ofta undersökt det obekväma, medan andra i stället försöker undvika det.

När min roman Turisterna kom ut blev jag erbjuden att skriva för Debutantbloggen. Allt var klart, men erbjudandet drogs tillbaka eftersom jag och redaktionen, enligt beskedet jag fick, "inte hade samma värderingar". Sannolikt var det ordet "radikalfeminist" i baksidestexten som väckt reaktioner. Jag försökte förklara att Turisterna är en samhällssatir, men fick aldrig något svar.

Det fick mig att fundera över litteraturens villkor. Hur ska litteraturen kunna utvecklas om alla författare ska stöpas i samma form, om vissa ord eller perspektiv blir omöjliga att använda? Författaren måste få vara någon som kan få pröva olika perspektiv, och inte anpassas till en förutbestämd mall för att vissa läsare inte ska bli upprörda.

Den 4 september kommer min nya spänningsroman Grismästarens son. Det är en fristående fortsättning på Femklövern och handlar om hur långt en förälder är beredd att gå för att skydda sitt barn. Men den handlar också om hur svårt det kan vara att välja mellan godhet och ondska. När blir en vanlig människa beredd att göra sådant hon tidigare trodde var otänkbart?

Vår civilisation bygger på överenskommelser som hjälper oss att hålla våra mörkare impulser i schack. Men jag tänker ändå på den som en tunn hinna över kaos. Vad händer när någon vi älskar hotas och samhället inte längre kan eller vill hjälpa oss? Jag tror att det finns ett primitivt rovdjur inom oss alla som riskerar att vakna till liv då.

Joakim Muschött

 

Utgivna böcker

·   Dikter som går att läsa (poesi, Valentin förlag), 1994 

·   Mera mod – bejaka din rädsla och våga mer (ledarskap, Roos & Tegnér), 2017 

·   Turisterna (roman, Lava förlag), 2021 

·   Femklövern (roman, Skifta), 2022 

·   Skogstokig (novellsamling, Visto förlag), 2023 

·   Grismästarens son (roman, Visto förlag), 2026

Tack! Joakim Muschött. För mig känns det väldigt bra att författare har olika värderingar, sätter fokus på olika beteenden och samhällsproblem och att det finns flera genrer att välja på för mig som läsare. Den 4 september släpps Grismästarens son och vill du veta mer om boken så läs min recension här:

Grismästarens son av Joakim Muschött

✨✨✨

Nästa onsdag skriver Elinor Kapp om sitt författarska och sina utgivna böcker. Hennes två deckarserier utspelar sig på ön Tjörn. Mord i Skärgården består av sju böcker och den åttonde kommer under sommaren 2027. Kustmorden där den fösta delen släpptes under våren 2026 och den andra delen kommer i mars nästa år. 

 ✨✨✨