basilica

För länge sedan, i årskurs fyra, fick vi elever i uppgift att göra en liten utställning om något fritidsintresse. Jag gjorde ett bokbord med tips på riktigt bra böcker. Det imponerade föga på mina klasskamrater, olika typer av idrott dominerade helt bland killarna, och mina föräldrar fick en utskällning av läraren; jag ljög uppenbarligen, barn läser helt enkelt inte den typen av böcker. Men jag ljög inte alls, var ett ganska typiskt bokslukarbarn som tidigt hamnade på bibliotekets vuxenavdelning, älskade mina fiktiva världar, särskilt i perioder när den verkliga världen inte var så enkel.

Och så har det fortsatt genom åren; vid sidan av en rolig och variationsrik yrkeskarriär, kvinnor, barn och en hel del annat, har böckerna alltid funnits där. Nästan uteslutande skönlitteratur med ett femårigt undantag då jag ägnade fritiden åt facklitteratur för att kunna skriva en doktorsavhandling. Nästan bara skönlitteratur utan kompletterande genrebeteckning men sedan jag kom med i styrelsen för Svenska Deckarfestivalen 2017 läser jag också en hel del spänningslitteratur.

För knappt tjugo år sedan, när sociala medier slagit igenom, började jag då och då skriva om lästa böcker i flödet. Från 2011 började jag leka parallelljury till Augustpriset och gjorde en del annat kopplat till litteratur vilket skapade en grund för många intressanta diskussioner. Jag tycker att skönlitteraturen är viktig, kanske mer idag än någonsin; med en hård, hatisk och förljugen verklighet kan skönlitteraturen bidra med sanning, empati och skönhet. Jag skriver om böcker för att dela med mig av min kärlek; läsande människor förvandlas inte till de falska och farliga omänniskor som i alltför stor utsträckning tar plats i dagens samhälle.

Så småningom påpekade allt fler av mina läsare att flödet i sociala medier inte var någon bra plats, en egen sida på nätet skulle göra det mycket enklare att hitta till de författare och böcker som intresserar besökare. På senhösten 2018 ficks jag tid att bygga en sida som jag publicerade strax innan det årsskiftet. Jag hittade det gamla svenska ordet kapprakt som jag tyckte var ett perfekt namn på sidan med väl fungerande konnotationer. I folkbokföringen heter jag Anders Larsson, ett namn som jag delar med flera tusen svenskar, men på sidan Kapprakt och i andra litterära sammanhang väljer jag att kalla mig för Anders Kapp, något som jag tror mig vara ensam om i Sverige.

Under åren efter det har sidan växt, nu finns det fler än tusen titlar att välja mellan och en hel del andra inlägg. Läsandet på sidan ökar för varje år, nyligen passerades för första gången trettio tusen läsningar på en månad. Siffrorna har inget egenvärde men de gläder mig ändå; jag bidrar till många människors tankar och samtal om böcker, vilket i sin tur bidrar till skönlitterärt läsande och det gör mig glad.

Tack till Anders för ett intressant inlägg. Om du inte redan hittat till hans recensioner så kan du läsa  dem här; Kapprakt.se  och på Instagramkontot @kapprakt

 

✨✨✨

 

Nästa vecka skriver Erika Shilling ett inlägg här. Hennes bok En enkel till Uppsala: Majas resa släpptes i november 2023 och handlar om Maja Isaksson och rasbiologen professor Herman Lundborg. Erika är också en av författarna i antologin Kärleksband och har skrivit novellen Sedan kom du. Inom snar framtid finns också hennes ny bok om Saga ute i handeln. I sitt inlägg skriver hon om sin författaröst och hur hon arbetar med att korrigera slaggord i sin text.

 

💛