Våren är i antågande med både sol och blåst, precis som det skall vara när april ligger inom räckhåll. Den här veckan har som de flesta tidigare gått väldigt fort. Veckans besök hos fysioterapeuten gick ovanligt bra och jag slapp den obehagliga värk som följde efter förra veckans behandling. Nu ser jag  fram emot värme, stugbesök och att bli mormor igen.

 
Den som läser mina bokrecensionen vet att jag är lite ambivalent till både feelgood och romance. Det finns många böcker som jag inte läser och samtidigt finns det också många som jag tycker är väldigt läsvärda. Bokserien om Familjen Bridgerton av Julia Quinn har jag aldrig läst men när den kom som serie på Netflix blev jag nyfiken. Lite rörig kan jag tycka men absolut sevärd. Säsong 1 hade premiär i december 2020 och alla feeelgod- och romancevänner jublade, i fredags kom säsong 2 och jag har nu hunnit med några av de nya avsnitten. Har du inte läst eller sett serien så är det ett tips för några timmars soffhäng med överklassen i 1810-talets London.

Fiskgrytan/soppan, antologin Bortom grinden och makarongrytan från 70-talet är veckans 3 mest besökta inlägg. De recepten är som alltid välbesökta och de tillhör också mina personliga favoriter.

Genom min statistik så upptäckte jag ett eget inlägg från 2009 som jag känner passar lika bra i dag som för 13 år sedan. Både sonen och jag har skaffat oss en tyngre och mer innehållsrik ryggsäck under de här åren och det har naturligtvis stärkt vår mamma och son relation ytterligare.

"En diskussion med sonen om de andliga domänerna fick mig att än en gång fundera på frågor som jag inte grunnar på dagligen men som ofta dyker upp.

Visst öppnar naturen sinnet, oavsett om man tror att det finns en Gud bakom eller inte. När jag står och blickar ut över havet, ser solen gå ned och förstår att allt omkring mig lever och rör sig då inser jag  att det finns en värld utanför min egen lilla lilla bubbla. Trädens skönhet är heller inte bara en skönhet i sig själv utan talar om en andlig dimension i tillvaron. Solen, vinden och vattnet är inte bara någonting vackert dit man tar en söndagsutflykt. Naturen har ett högre och andligt egensyfte som är synliggörare av en osynlig Gud.

När den italiensk-amerikanske forskaren Carlo Rubbia hade vunnit Nobelpriset i fysik 1984 sa han:

-"Ju mer jag studerar naturen, desto mer överväldigande blir känslan av hur fantastiskt allt är organiserat. Där finns en intelligens som är så makalös att jag måste komma till slutsatsen att det finns ett förnuft och en skapare bakom."

Vi behöver bara öppna våra sinnen för att känna andlighet"

Dela gärna med dig av dina tankar kring de andliga domänerna. 

Någon har sagt, "vishet är att känna till tingens harmoni, lycka är att dansa i takt med den"
Lycka är också att få känna gemenskap i en klan av fyra generationer.