Jag börjar blir rktigt trött på blåsten nu, men turligt nog så lovar väderleksrapporterna lugnare och soligare väder. Vi lever mer isolerat än vanligt men försöker dra vårt strå till stacken genom att handla till mamma som är 86 år och inte besöker några butiker, köpa hämtmat/fika som stöd till de små företagen och frysa matlådot till vårdarbetande barn. Jag fortsätter också mitt stickande och virkande, för jag vill tro att välgörenhetsbehovet kommer att öka snarare än att minska i framtiden. Högen med barnfiltar, tofflor och mössor ökar i väntan på leverans tills alla gränser öppnas som vanligt igen.

Det finns för och nackdelar med allt. Fördelarna med Corona och att vara pensionär är att ökad fritid ger möjligheter till frisk luft och motion. I norra delen av landet behöver vi inte heller trängas med andra. Visst har antalet friluftsmänniskor ökat på de platser vi besöker men det finns gott och väl plats för oss alla. Jag älskar havet och vårt mest besökta smultronställe är Skeppshamn på Åstön. Vi tillbringade en stor del av gårdagen där och efter en timme och tjugo minuters promenad  i skog och på klippor smakade det gott med fika ur utflycktspåsen som vi köpt med oss från restaurangen Färjas brygga vid Tynderösundet.

HÄR finns ett tidigare inlägg från Skeppshamn.