basilica

Skrivandet som friskvård

Hur får du tid att skriva? Hur har du kunnat skriva en hel bok samtidigt som du har jobb, familj, vänner och en aktiv fritid? Och hur bar du dig åt för att få den utgiven? Det är frågor jag får ganska ofta.

Min debutroman Som en riktig man gavs ut på Modernista 2022. Jag hade precis fyllt 50 och en dröm jag haft ända sedan jag var liten hade äntligen gått i uppfyllelse ‒ författardrömmen. Som ung skrev jag mest dikter, spelade teater och utbildade mig så småningom till dramapedagog. Sen blev det studier i litteratur och kommunikation och efter det många års arbete som kommunikatör. Både läsandet och skrivandet har således varit centralt för mig, privat såväl som i mitt arbete. 

Men hur får man då tid att skriva en bok på sin fritid? Ja, till att börja med så tog det ungefär åtta år för mig att skriva färdigt Som en riktig man. Så många år förflöt från det att jag började på idén till dess att manus var färdigt och hade blivit antaget. Längs vägen blev det flera skrivarkurser och även hjälp av en lektör. Men framför allt många timmars skrivande. Så det som krävs är kanske mest av allt envishet. Men också en stark idé som både jag själv och andra tror på.

Men här finns även något mer. Jag skriver för att jag vill men också för att jag måste. Skrivandet är mitt bästa sätt att reflektera och bearbeta saker jag är med om. Bästa sättet att liksom ”få ur mig” sådant jag inte annars kan släppa men också mitt sätt att vara kreativ på. Jag har insett att jag behöver skriva regelbundet för att må bra. Allt ska naturligtvis inte publiceras, väldigt mycket är bara mina egna dagboksanteckningar, men parallellt med dessaväxer det ibland fram idéer till olika skrivprojekt.

I samband med att jag själv fick barn blev föräldraskap och könsroller ett sådant ämne som jag inte riktigt kunde släppa. Här fanns något jag behövde utforska mer och det var så min huvudperson Johan skapades i mitt huvud. En man som väntat hela sitt liv på att bli pappa men när det väl hände så blev det inte som han hoppats. Johan blev en ganska sorglig figur men jag hade väldigt roligt när jag skapade en fiktiv värld för honom att leva i. 

Och visst är det så att när man måste göra något då finns tiden, eller hur? I genomsnitt skriver jag nog mellan fem och tio timmar i veckan, oftast på helgen. Och när jag väljer skrivandet väljer jag bort något annat. Jag spelar inte golf, åker inte skidor och fågelskådar inte. Men en bra helgdag strosar jag gärna ensam längs strandpromenaden bort till mitt favoritkafé. Där beställer jag en kardemummabulle och en capuccino och sätter mig och skriver. Sitter kvar i flera timmar och ber så småningom om påtår. Det är så jag kickar igång helgens skrivande. Kaféet är nog min bästa skrivplats.

Jag skriver alltså för att jag måste, för att jag har något jag behöver få ur mig och för att jag ska må bra. Men hur får man det utgivet då?

Där blir svaret att våga skicka in det till förlag och skicka till många. Men också att våga skriva om och förbättra tills det verkligen är tillräckligt bra. Förra gången tog det åtta år för mig innan jag var redo, nästa gång hoppas jag att det kan gå lite fortare. Förra gången skickade jag in till över 30 förlag, det kommer jag inte att göra nästa gång.

Och just nu känns det faktiskt inte som att det viktigaste i hela världen är att bli utgiven igen. Ge mig bara papper, penna och en kopp kaffe så är jag ganska nöjd med livet. När jag skriver mår jag bra. Kanske borde jag rent av få friskvårdsbidrag att betala min bulle med!

Lena Liljendahl

ISBN: 9789180237895

Omslagsdesign: Rasmus Pettersson
Min recension av Som en riktig man
Boken finns också som pocket.

 ✨✨✨

Tack! Skrivandet som friskvård är ett återkommande tema, vilket visar en viktig sida av pennans kraft. Nästa vecka handlar gästinläget om Chakradance. Lie Orrmalm driver företaget  Fylgja, där hon erbjuder workshops med bildterapeutiskt innehåll och Chakradance™. Oavsett var hon varit i livet har själen, rörelsen och dansen varit viktigt och det är också temat för hennes inlägg.

✨✨✨