Söndag - vecka 14 - nya böcker och en återblick på en del av veckans kulturliv i Sundsvall
Sundsvall levererar som alltid och vi hinner bara ta del av en bråkdel av allt som händer I vår stad.
Måndagens föreläsning på Kulturmagasinet blev inställt p.g.a, sjukdom. Temat skulle vara Varför AI - vad kan man göra med AI och hur kan det påverka både samhälle och branscher i framtiden. Lite snopet att få informationen utanför föreläsningssalen, men ibland blir det missar och förhoppningsvis kommer det en ny möjlighet framöver.
Tidag den 1 april hade Cecilia Ekhem förhands-realease för sin nya bok Lär mig säga Kalimera. Vi gjorde en utflykt till biblioteket i Kvissleby och lyssnade när hon intervjuades av moderatorn Lotte Nord. Lär mig säga Kalimera är en feelgood som utspelar sig i både Sverige och Grekland.
Onsdagskvällen tillbringade vi på Teater Västernorrland där teaterchefen Kristoffer Berglund än en gång bjöd in till Sen kväll med Kristoffer. Musik, intervjuer och quiz. Kvällens huvudgäst var musikalartisten Tuva B. Larsen som tidigare varit med i Änglagård och Så som i himmelen. Nu kommer hon att spela Kristna i höstens uppsättning av Kristina från Duvemåla här i Sundsvall.
Påsken är på väg in i bokhandeln och tuppen Julius är på plats i skyltfönstret. Wowzadeluxarna Ina & Mia och deras kollegor på Vängåvans Bokhandel har skyltat om. Under promenaden hem från teatern passade vi på att se resultatet. Heja er! 🐓
På torsdag hade jag en tid hos fysioterapeuten och fick nya rehab-övningar för min rygg och på kvällen ett informationsmöte om vår stadsdels framtid. Ett flertal politiker och massor av diskussioner. Som Sundsvallsbo känns det bra att få vara med och ta dela av planering och förändringar. Den här gången låg fokus på vägar, avfarter, belysning, utemiljö och sist men inte minst bygget av ett äldreboende.
Fredag blev en dag för minnen och livsreflektion. Det blir alltid så när jag besöker familjegravarna och den gamla gården i inlandet. Ett bra sätt att avsluta en vecka som både roat och gett information och insikt.
Insikt med en roande återblick. Jag blir alltid glad när jag ser hur väl byns bonde sköter om våra marker. Som trottoarbonde känns det bra att gå runt och se ut över de plöjda och gödslade ägorna. När vi sedan åkte hemåt och kommit en bit ner mot stan låg gödsellukten kvar. Gubben tittade på mig och sa ”dina skor” - och där satt en stor komocka som jag tagit med mig in i bilen. En insikt som både roade och förfärade. Nu har jag skrubbat skona rena och vi kan skratta åt eländet. 😊
Tyvärr var det inget som vi kunde sitta ner och ta del av för Lille H är alltid på språng.
Trevlig söndag!