basilica

Det första mina vänner och bekanta tänker på, när de talar om mig, är mitt intresse för att resa. Det har alltid funnits där. Som ung fick jag resa i bokens värld och var en riktig bokslukare. Som vuxen åkte jag ut i världen och arbetade bland annat som reseledare, rundreseledare och platschef. Jag jobbade i resebranschen i tjugofem år.

Jag lever efter HC Andersen ord: "Att resa är att leva." Det spelar egentligen ingen roll om det är ett litet äventyr i närområdet eller om det är en långresa ut i världen. Det finns en klubb bland reseledare som heter de berestas klubb, då ska man besökt lika många länder som det antalet år man fyller. Jag är med i den klubben.

När jag är ute på resande fot är jag intresserad av landets historia, kultur och natur. Det gör att jag gärna åker runt och upptäcker landet och det bästa är när man kommer ifrån de vanliga turiststråken. Det bästa är att upptäcka en ny plats till fots, eller med olika lokala medel som används just där. Resandet ger många spännande möten och inspiration till mina böcker.

Om jag levt i en annan tid, hade jag gärna varit en upptäcktsresande. Ett alternativ hade också varit att vara en kvinnlig Indiana Jones eller varför inte Lara Croft?

En annan del av mig har alltid skrivit och hittat på egna berättelser. Om jag inte gillade slutet på en bok, fantiserade jag och hittade på ett nytt eget slut. Ibland glömde jag bort det riktiga slutet och hade i stället memorerat mitt eget.

Ett sådant exempel är Salman Rushdies bok om satansverserna. Det finns en sidoberättelse i boken om en kvinna som bara hade en enda dröm, drömmen om att bestiga Mount Everest. När hon hade klarat av den drömmen, fanns det inget kvar att längta efter och hennes liv hade förlorat mening. Kvinnans berättelse berörde mig och jag ville inte hamna på samma plats som henne, att ha ett liv utan mening. Det är nog en av anledningarna till att jag alltid har minst två mål eller drömmar att arbeta mot. Vem vill ha ett liv utan smak? Inte veta varför jag går upp på morgonen?

I bokens slut tar hon sitt liv genom att hoppa från ett tak. Mitt slut är mer romantiskt. Jag lät henne åka tillbaka till sitt älskade berg, till sin dröm, gå upp för berget igen, träffa alla vålnader och aldrig komma ner igen. Hon dog för mig medan hon var i sin dröm. Det kändes som ett mer värdigt slut. 

Jag har frågat flera författarkollegor om det är vanligt att de gör om slut på berättelser som de inte är nöjda med. Det var vanligare än jag trodde och mycket intressant.

Ett annat fenomen som jag gillar är hur författare bygger vidare på varandras berättelser och gör varandra delaktiga i varandras skriv världar. Det handlar både om att två författare skriver ihop eller att olika författare tar en karaktär var och utvecklar den. Då blir det verkligen fler och mer nyanserade röster. Det är underbart roligt att samarbeta med kollegor.  Det är en av mina drömmar för framtiden, att göra fler gemensamma skrivprojekt.

Det fanns tidigare många förutfattade meningar om att skrivandet är ett ensamt yrke. Att du sitter själv och skriver. Det har aldrig varit så för mig. Jag tycker om att ha kollegor och har alltid haft det i alla mina yrken. När jag började skriva, såg jag till att ha författarkollegor runt omkring mig.Jag gillar att samarbeta och har hittar olika samarbetsformer med andra författare. Ett exempel på ett sådant samarbete är boktåget, där är vi tre författare som åker ut tillsammans på boksigneringsturné. Ett annat exempel är att jag tillsammans med tre andra författare startat ett förlag, Storify Publishing. Tanken är att vi ska hjälpa andra författare på deras författarresa samtidigt som vi arbetar vidare med vårt författarskap. Att hjälpa andra och utvecklas tillsammans har alltid varit viktigt för mig. 

Tillbaka till resandet. För mig är resande både i bokens värld och den fysiska världen lika viktigt. Utifrån det perspektivet är det inte så konstigt att jag skriver Charterdeckare. Där är min önskan att ge det bästa från båda världarna i bokform.

Det är böcker som utspelar sig under en vecka på ett charterresmål med reseledaren Anna i huvudrollen. Läsaren får följa hennes mentala och fysiska resa genom hennes arbete och upplevelser. Du får uppleva resmål, dess kultur, historia, landskap människor och mat. Du får sol, bad och ett litet mord. Du får se hur det är bakom kulisserna i denna värld, där oftast allt är tillåtet då du är på semester och inte har de vardagliga kraven på dig. Mina charterdeckare brukar kallas feelgooddeckare och reselitteratur. Hittills har det blivit fyra böcker där man får följa med Anna till Kreta, Sharm el-Sheikh, Kalamata och Side. Tanken är att det på sikt ska bli fjorton böcker i serien om reseledaren Anna Lindblom.

Böckerna i charterdeckarserien heter:

Jag som har skrivit böckerna heter Anna-Maria Ekblad. Mer information om mig och mitt författarskap hittar du på:

www.annamariaekblad.se 
Facebook & Instagram: Anna-Maria Ekblad

Tack!  Anna-Maria för en intressant presentation av dig och dina böcker.

Nästa veckas författare är Malena Sundström som i höstas debuterade med boken Kan man få en jävla like. Missa inte det, 

Här kan du läsa min recension av Anna-Marias senaste bok Dödsängeln i Side.