basilica

Mitt skrivande började egentligen av en slump. Jag och några vänner brukade göra små korta filmklipp på Youtube. Några av de humoristiska sketcher handlade om en plats jag hittat på som jag kallade Ångernjöte. Det var ett fantasifullt ställe där allt kunde hända, en fantasyskog i en parallell dimension av Hälsingland. Då vi inte hade tid och folk till att filma allt vi önskade kom jag på idén att skriva en bok om den fantasifulla platsen, mest för min egen skull. Det blev så småningom min första bok "Ångernjöte Skogen som gud glömde".

Det jag hade i skallen fick inte plats i 1 bok så jag började direkt skriva på "Ångernjöte 2 Återvändarna".

Jag skrev i dialekter och många av personerna hade ett unikt sätt att prata på, vilket gjorde att jag ofta läste högt det jag skrev, och strax insåg jag att jag måste spela in böckerna till ljudböcker. Jag kom att tycka att inläsningen var minst lika roligt som själva skrivandet.
Då jag ville ha en ny karaktär i boken provade jag mig fram hur den personen skulle låta och hur den pratade. På det sättet skapade jag mer liv åt personligheten.
Själv hade jag lyssnat på ljudböcker i åratal, mest på kriminalserier. Min fantasi började med tiden att bygga fram ett lite annorlunda snutdrama. Idén som växte fram var att det skulle utspela sig på en isolerad och mytomspunnen ö där folket var lite udda och speciella. 

Min pitch-idé var "En humoristisk blandning av Arkiv-X och Twin Peaks på en ö i Hälsingland."
Första boken och även serienamnet blev "Snuten på dårön", och det är väl den som uppmärksammats mest av det jag skrivit och läst in.
Jag skrev omgående del 2 "Toner från förr", och del 3 "I dåröns mörker".

Efter det ville jag återvända till Ångernjöte, den serien var inte slut trots allt. Under skrivandets gång kunde jag inte låta bli att koppla ihop de två serierna, inte för mycket, bara lite grann.
Några anekdoter, karaktärer och händelser dök upp i båda serierna och en av huvudrollerna i Ångernjöte 3 Jubileet kom från Snuten på dårön.

Ångernjöte-serien känns nu ganska så klar, men serien om Dårön tickar på.
"Vita rummet" och "Spott-Åsa på Höjden" blev del 4 och 5 och jag skriver nu på den 6:e boken i dramat. Titeln är inte riktigt klar än så den håller jag tyst om.

Jag är egenutgivare och och illustrerar mina egna bokomslag. Jag illustrerar även karaktärsbilder till pappersversionen och e-böckerna. Korrekturläsningen hjälps jag och frun åt med. Jag gillar friheten av att få göra som man vill och har inte riktigt förstått vitsen med att jaga förlag.

Egentligen skulle man kunna säga att jag skriver direkt för ljudbok, det är där jag lägger mitt krut och det är där lyssnarna får ut det mesta av mina böcker. Pappersböckerna bryr jag mig inte så mycket om, men vissa vill ha dem i tryckt version också efter att de lyssnat på dem.

Jag har flera bokprojekt på gång i mitt huvud men för tillfället är det Snuten på dårön 6 och 7 som jag vill få klara. Sedan vet jag inte vad det kommer att bli… det återstår att se, men att det kommer vara fantasifulla och innehålla humor och galna karaktärer är helt givet.

Kent Klint Engman 2024.