En känd ekonom från Skara, som alltid var van att spara,
kastade sig in i debatten om papperstidningens vara - eller inte vara. 
"Det är mycket billigare att tidningen enbart på paddan läsa?!"
Genast en konservativ herre med mycket motkraft hördes väsa:

Nej! Nej! Läsa tidningen på papper är bättre – så ska det vara!

Men ingen av herrarna tänkte på aspekten om hållbarhet, ekologi och miljö, om att vara Tavarsam om Moder Jords resurser, om att vatten, skog och sjö bevara.

Tidning på papper eller padda – det valet är ditt!

Men ansvaret för hur vi använder jordens resurser är både ditt och mitt!

Just om detta ord Tavarsam handlar boken "Tavarsam reser jorden runt. Berättar om Moder Jords resurser". Hur boken växte fram från idé tills du kan hålla din i din hand får du läsa om här: 

Först frågar du dig kanske: "Vad betyder ordet tavarsam?"

Jag har alltid intresserat mig för dialektala ord och uttryck. I min barndom, under efterkrigsåren, där jag växte upp i Småland, var det vanligt att ta till vara de resurser som fanns i naturen, att inte använda mer än det man behövde, att återbruka material, till exempel att sy om vuxenplagg till barnkläder. Ofta sa man: "Smålänningen är inte snål men tavarsam."

Vid mina efterforskningar på Institutet för Språk och Folkminnen, Dialektarkivet, i Uppsala, fann jag att ordet tavarsam har sitt geografiska ursprung i Blekinge, Skåne och sydöstra Småland. Egentligen är det korrekta ordet tavarlig(er). Men smålänningen glömmer ju r i språket så i dagligt uttal hörde jag tava(r)sam. (Se Ivarsson, M.: Smålands Dagblad 202309-17). De närmaste synonymerna till tavarsam är sparsam och aktsam. I mina studier av ordet fann jag: 1) Tavarsam används dels som ett adjektiv: "Tavarliger flicka får en leta efter, så henne ska jag fira till." Detta är ett citat från Aspö i Blekinge. 2) Dels används tavarlig/tavarsam som ett verb. Det vill säga, hur någon gör något för att maximalt använda de resurser som finns tillgängliga. "När hon klippte till (tyget till det som skulle bli) förklädet var hon såå tavarlig, att hon sydde ihop småbitarna för att sedan klippa dem till mattrasor." Detta är ett citat från Slättbo härad i Småland. Det är denna senare aspekt av ordet tavarlig / tavarsam som jag har fokuserat på i boken.

I vår moderna tid handlar "att vara tavarsam om moder jords resurser" om, att den enskilde individen minskar sin konsumtion av varor och tjänster. Men det ska fortfarande vara dennes enskilda beslut, om vad som är rimligt och nödvändigt, för att leva med god livskvalitet. Med andra ord, är individen medveten om sina behov och tar ansvaret för att inte överkonsumera de resurser som finns. I boken har jag skrivit om att vara tavarsam genom att till exempel bevara, cirkulera, hyra, laga, omändra, reparera, tömma, återvinna, återbruka saker i det dagliga livet, när vi hanterar rent vatten, mat, kläder och transporter.   

Idén till boken
Året är 2019. Vi har det gott i Sverige. Det var innan pandemin. Jag brukade träffa min dotter, på lunchrasten på hennes jobb. Där i lunchrestaurangen surrade ord som miljötänk, koloxidutsläpp, klimatförändring, klimatsmart, klimatavtryck och flygskam i luften. Antagligen protesterade jag mot något i diskussionen. Jag kanske sa något om: "Det förefaller som om alla tror att staten eller någon annan ska lösa klimatproblemet åt oss. Men titta i din närmiljö – här. Det är ju vansinne att använda pappersmuggar till kaffet. Dem kastar man ju! Tänk om de kunde vara tavarsamma och använda muggar som går att diska i stället". Min dotter vänder sig till en kollega och frågar: "Du som är från Småland, har du hört ordet tavarsam förut?" Sedan vänder hon sig till mig och säger: "Mamma tavarsam är så colt ord – kan inte du skriva om det?" Min dotter hade väckt en idé och jag antog en utmaning.

Det första trevande misslyckade försöket
Med min erfarenhet som vetenskapskvinna och forskare började jag utforma ett projekt med att välja forskningsmetod och samla in data. Mitt mål var att skriva en bok för vuxna med tips på hur man kan vara tavarsam. Jag intervjuade personer jag mötte. Jag berättade en episod om att vara tavarsam (se sid. 14_–20 i boken) och frågade om personen hade tips på hur de brukade vara tavarsamma. Svaren jag fick speglade intervjupersonernas attityder. Några tyckte det var ett bra ord. Andra tyckte att spara och återanvända saker var väl väldigt onödigt, eftersom de som de uttryckte det: "det finns ju hur mycket som helst att ta av allting, så varför spara". Efter ett 30-tal intervjuer gav ja upp. Intervjuerna ledde enbart till en moraliserade diskussion, som inte skulle kunna påverka eller förändra någonting till det bättre. Jag insåg att det aldrig skulle aldrig gå att skriva en vuxenbok om hur man kan vara tavarsam. Jag tog paus. 

Jag fortsatte att utbilda mig i fotografi och utöva min hobby att fotografera. Under pandemi-åren reste jag till och fotograferade vid 29 uppländska bruk. Resultatet presenterade jag i boken "Resor till de uppländska bruken 2020"._{ISBN9789180076869} 

Funderingar under vägen.
Jag gav inte upp tanken på att dokumentera – skriva en bok - om hur man kan vara tavarsam. Jag hade material till kapitalet som handlar om ordet tavarsam (sid.14-22 i boken). 

Genom att jag deltog i en utmaning från Nacka församling blev jag inspirerad till att skriva ett andra kapitel _{(sid 68–73 i boken)}. Församlingen uppmanade oss att gå en vandringsled där 17 glober var placerade runtom i kommunen. Varje glob representerade ett av målen Agenda 2030 https://globalportalen.org/amnen/agenda-2030 antogs 2015 av Förenta nationerna (FN) med målet om att leda världen mot en hållbar utveckling fram till 2030. Under vandringarna insåg jag sambandet mellan dessa mål och innebörden av "att vara tavarsam". 

Fortfarande var inte min vilja så stark, att jag verkligen aktivt började skriva. En avgörande vändpunkt, då jag började arbeta med ett manus, kom Sveriges nationaldag den 6 juni 2022. Jag körde bil och lyssnade på Sveriges radio, programmet Karlavagnen i P1-kanalen. Det var programledaren Pia Herrrera, som annonserade kvällens tema: Vilket är Sveriges vackraste ord _{tid 0049:50–0053:60}. Entusiastiskt kände jag, att jag ville tala om ordet tavarsam. Jag rabblade telefonnumret till Sveriges radio, sprang från bilen. Direkt hemma ringde jag. Till min stora förvåning kom jag fram! Under vårt samtal visade det sig, att Pia Herrera, tyckte att tavarsam var ett mycket "aktuellt ord, som låg i tiden". Detta eftersom hon tyckte att tavarsam passade in i den allmänna diskussionen om miljötänk och hållbarhet. Hon lovade, att hon genast skulle börja använda ordet tavarsam. 

Jag funderade vidare på sambandet mellan att vara tavarsam och att alla saker vi omger oss med kommer någonstans ifrån. Min tanke om att vi förbrukar moder jords reseur var väckt. 

Jag vet inte säkert hur jag kom på idén att skriva en barnbok. Ett skäl var, att i sagans och berättandets form skulle jag kunna undervisa utan att moralisera. Med pedagogiska frågor, tänkte jag, att barn skulle kunna lära sig, att själva välja att göra det de anser rätt och riktigt. Dessutom är min djupaste övertygelse om, ifall något i världen kunna förändras, så ska man börja med att påverka barn. 

I morgon kan ni läsa fortsättningen på Ingrid Söderbacks författarinlägg om arbetet med boken och vägen till tryckeriet. Alla ni som själva gett ut en bok förstår nog att det inte var en helt rak väg.

Nästa vecka kommer jag att skriva mer om boken Tavarsam reser jorden runt. Berättar om Moder Jords resurser

Författare: Ingrid Söderback
ISBN: 9789180597746
Utgivningsdatum: 2023-11-28
Förlag: icsoderback.outlook.com