Nu är det äntligen påsk hemma hos oss. Nackdelen med att bli till åren och att ha en smärtdiagnos är att allt jag gör tar lång tid. Jag får alltid varva en stunds arbete med en kortare vila. Men ingen tid får förspillas så det blir naturligtvis en del stickning och bokläsning/lyssnande under mina vilopauser.

Så här skrev jag 2017 om att vara min egen cirkusdirektör och om att försöka hitta en livsbalans.

 

"Min  tid räcker aldrig till och jag skulle behöva fler timmar på dygnet. Men jag är medveten om att det inte är tiden som är mitt problem, utan planering, prioritering, kraft och ork. Ibland behöver jag stanna upp och hitta balansen i den vardagliga, oftast lite kaotiska värld som jag befinner mig i. Ofta upplever jag mig själv som cirkusdirektören i min egen livscirkus och att jag har möjligheter att påverka om jag verkligen ger mig tid för eftertanke. Varje morgon när jag står där, mitt i manegen, med en ny dag att ta beslut om, så gäller det att göra rätt val, rätt prioriteringar, lägga energi på rätt saker och att fånga dagen på rätt sätt."

Hela inlägget hittar du HÄR 

Hur leder du din livscirkus?

Jag tycker ändå att jag nu lyckats väldigt bra. Efter att ha lagt upp städning, handling, matlagning, besök hos mamma och iordningställande av barnbarnens obligatoriska påskpåsar så är det nu ett påsklugn på Luleåvägen. 

 

Jag mår alltid så bra när jag kan andas in doften av hav.

 

 

 

GOD FORTSÄTTNING PÅ HELGEN!

🐣🐥🐣🐥🐣🐥🐣🐥🐣