Till alla vardagshjältar ❤️ och att se tiden ur ett salutogent perspektiv

Vi försöker på bästa sätt att följa de restriktioner som gäller just nu. Visst har det varit tråkigt att inte kunna fira jul med hela familjen som vanlig, men vi har alla ett realistiskt synsätt och nöjer oss med, "så är det, bara att acceptera". Vi försöker att hålla oss inne så mycket som möjlig, på gott och ont, eftersom jag nu också fått en myalgidiagnos som påverkar både ben, höfter och ländrygg. Trots smärtan har jag ändå försökt att ta mig runt i halkan och snöslasket en del dagar för att inte helt fastna i min tv och handarbetsfåtölj. De värsta smärtorna som jag hade nattetid lindrades lite av en akupunkturbehandling, så nu ser jag bara framåt och lägger extra tid på inneträning och stretchövningar. Utifrån ett salutogent synsätt så kom ju problemet riktigt lägligt. 😊
 

Under den tid som vi försöker att dra vårt strå till stacken genom att hålla oss i från samhället så kämpar många vardagshjältar för att få kugghjulet att drivas vidare. Här är tre av dem från min familj (det finns fler) som gör sitt bästa för att skydda sig själva och andra, De här heter BertEmil, EmmaSelina och MiaMaria

Alla dagar är inte blåa, då känns det extra viktigt för mig att hitta känslan av sammanhang. Det här med blåa och gråa dagar skall jag skriva mer om efter helgerna.

Så här har jag en gång för många år sedan skrivit under värderingar på min Facebooksida:

"Känsla av sammanhang" Vad är det som gör att en del av oss klarar även svåra påfrestningar med hälsan i behåll - kanske till och med växer och vidareutvecklas av det - medan andra blir sjuka?


"Känsla av sammanhang" förkortas oftast KASAM. Begreppet som myntades av Aaron Antonovsky lägger fokus på hälsa och på vår förmåga att hantera utmaningar. Vad det är som får oss att må bra, i stället för vad det är som gör oss sjuka. Hälso och sjukvården har begränsade möjligheter att påverka folkhälsan och jag har någonstans läst att minst 70 % av orsakerna till dålig hälsa går att påverka genom egenvård. Aaron Antonovskys bok "Hälsans mysterium" har betytt mycket för vändningen inom medicinsk forskning. Från att ha varit helt koncentrerad  på sjukdomsförloppet och patogenesen till att se på friskfaktorerna och salutogenesen. Vårt dagliga liv är fullt av påfrestningar, motgångar, krav, konflikter och problem som måste lösas och allt det där klara vi mycket bättre om vi  känner meningsfullhet i vardagen, om vi begriper det som händer och om vi kan hantera det som sker.


För mig är det viktigt att ha människor i min närhet som kan "tända ett ljus". De som tvärt om framförallt släcker ljus och "förbannar mörker" fungerar för mig som "patogena faktorer".

Personliga ledord som i coronatider känns extra viktiga är:
"att efter bästa förmåga vara "en ljuständare" och fungera som en "salutogen faktor" för mig själv och andra i min närhet."

Tillsammans måste vi göra det bästa av den här tiden ❤️
 









Kommentera här: