De andliga domänerna

En diskussion med BertEmil om de andliga domänerna fick mig att än en gång fundera på frågor som  jag inte grunnar på dagligen men som ofta dyker upp.

Visst öppnar naturen sinnet, oavsett om man tror att det finns en Gud bakom eller inte. När jag står och blickar ut över havet, ser solen gå ned och förstår att allt omkring mig lever och rör sig då  inser jag  att det finns en värld utanför min egen lilla lilla bubbla. Trädens skönhet är heller inte bara en skönhet i sig själv utan talar om en andlig dimension i tillvaron. Solen, vinden och vattnet är inte bara någonting vackert dit man tar en söndagsutflykt. Naturen har ett högre och andligt egensyfte som är synliggörare av en osynlig Gud.

När den italiensk-amerikanske forskaren Carlo Rubbia hade vunnit Nobelpriset i fysik 1984 sa han:

-”Ju mer jag studerar naturen, desto mer överväldigande blir känslan av hur fantastiskt allt är organiserat. Där finns en intelligens som är så makalös att jag måste komma till slutsatsen att det finns ett förnuft och en skapare bakom.”

 

Någon har sagt, ”vishet är att känna till tingens harmoni, lycka är att dansa i takt med den”

 

Vi behöver bara öppna våra sinnen för att känna andlighet.



(www.svd.se/nyheter/idagsidan/existentiellt/artikel_441833.svd)

www.hiti.dk/animationer index.htm