basilica

Jag heter Saga Stigsdotter och har nyligen gett ut kortromanen Polardöd, en skräckberättelse som handlar om att flyga luftballong till Nordpolen.

Jag är en produktiv författare, men min främsta egenskap är ändå den att jag är rätt bra på att skjuta upp saker. Jag är en sådan som börjar, pausar, skriver nytt och återgår till något gammalt. Jag blir uttråkad, jag tröttnar, jag byter spår.

Polardöd handlar om en expedition som både inträffade och inte. En alternativhistoria som kom till mellan skrivandet av min fortfarande opublicerade roman om arbetet på larmcentralen jag jobbade på förut och mitt kandidatarbete på Författarskolan. Kandidatarbeten är mycket prokrastineringsvänliga, det spelar liksom ingen roll att ämnet är roligt, jag lyckas ha tråkigt ändå. I vilket fall satt jag på mitt studentrum i Lund och kom ihåg diverse traumatiska upplevelser från larmcentralen och kände …

Näää …

Jag har ingen lust alltså.

En ny berättelse började ta form.

Polardöd.

Man ska egentligen göra en massa saker enligt alla skrivcoacher. Skriva klart är väl ett vanligt tips. Få förlag tar emot något halvfärdigt från en icke-kändis. Sådana där nyktra och tråkiga förslag.

Det finns mycket kreativitet mellan böcker som skrivs. Egentligen blir det som mellan rader. Polardöd kom till i ett emellan, där kreativiteten inte var bunden av några deadlines. Det är kanske därför jag lyckats få just den publicerad. Det märks att den är skriven i ett kreativt rus, lustfyllt, i total frihet. Jag tror mig veta vad förlaget såg och nog var det att jag inte hållit tillbaka. Som en svallvåg efter en glaciär som kalvat. Farligt uppfriskande.

Jag tror att det är väldigt viktigt att följa sin inneboende kreativa kraft. Samtidigt kan det vara svårt att våga stå på egna ben och ignorera alla irrelevanta röster man är omgiven av. Somliga förstår sig inte på kreativitet. Dessa personer är farliga även om det är din förälder eller något. Undvik dem.

Förra året tickade antalet publicerade noveller upp till över åttio stycken och jag fick kontrakt på två kortromaner, den ena är Polardöd och den andra är ännu hemlig. Det som förut var min kreativa flykt medan jag skrev på Den Seriösa Romanen har nu blivit min kreativa framtid. Den som faktiskt blir trycksvärta på papper med förhoppningen om mer framöver.

Jag började mitt arbetsliv för snart tjugo år sedan i ett bokstavligt mörker, drog sönder rygg och höfter som nattligt tidningsbud när jag släpade med mig andras texter på bearbetad blekt cellulosa. Mina händer blev oljiga av det, så många bokstäver kletade av sig på mig. Det hamnade i ögonen och sved. Jag levde i en sådan där tillvaro som somliga antyder att man väljer, som om ens psykiska hälsa bara utgår ifrån disciplin och hur duktig man är på att bädda sin säng. Jag tänker inte säga att mina vad ska jag kalla det – förlorade år – var en förutsättning för mina nuvarande framgångar med att bli antagen, förmodligen fördröjdes min författarkarriär med flera år, men det som hände var att jag slutade vara rädd för att bli refuserad. Jag har liksom alltid med mig att det kunde vara värre.

Kanske är det därför jag söker mig till något i stil med en misslyckad polarexpedition. Polardöd handlar om Andréexpeditionen och jag grottar ner mig i psykologin av att befinna sig inuti en ständig, påtvingad vandring, där man trots sällskap ändå på ett sätt vandrar ensam. Det är alternativhistoria eftersom jag skrivit skräck – någon skam i kroppen har till och med jag. Nya karaktärer, nya lidanden, samma otillgängligt vackra natur.

Det finns något jagat över mitt skrivande. Det är helt enkelt inte riktigt normalt att bli så besatt som jag blir. Tänker mig ibland att den som började måla hästar i Lascauxgrottan nog inte hade alla hästar hemma. Det är en text om vansinne men också om det vackra mellan varven. Om det du ser när du för en stund kan glömma bort vad det nu är för isbjörn som jagar just dig.

Polardöd finns att köpa på Bokus, Adlibris och Science Fiction-bokhandeln. Den är utgiven på Lundberg & Lennse. Läs den.

Om mig:
Instagram: @sagastigsdotter
Hemsida: sagastigsdotter.com

Tack Saga Stigsdotter! Visst är det så att livet ibland kommer emellan, men livet ger också erfarenheter som kan vara värdefula. "Av verklighetstoff skapar vår fantasi sina sagor", sa HC Andersen och det visade sig i de över 200 berättelser han skrev.

✨✨✨  

Lena Lindehag är redaktör på Expressen och har tidigare arbetat som nyhets- och kriminalreporter. Hon har skrivit de tre fristående delarna i serien om den forensiska psykologen Sara Benedikt, I natt är jag din, Sista morgonen och Bara himlen ser på. I nästa veckas författarinlägg skriver hon om sin nya serie som handlar om den unga och nyanställda journalisten Stella Spetz. Del ett heter Blunda så försvinner allt och släpps som e-bok och ljudbok den 26 juni, inläst av Eva Röse. Missa inte att läsa mer om Stella Spetz nästa onsdag den onsdag 22 april.

💛