basilica

På mitt jobb som jag har nu och som jag har haft tidigare finns det inte mycket utrymme för att vara virrig. Jag arbetar nämligen som jurist. Hemma och på andra ställen däremot, kan jag vara mer än lovligt snurrig. Som när jag var på första föreläsningen på Författarskolan på Lunds universitet. Trettio personer som alla ville skriva, fick höra om de som hade gått där tidigare och som blivit utgivna, som Karin Smirnoff och Lina Wolff. I den andan skulle vi göra vår första skrivövning. Alla var på gång, stämningen var på topp. Och så hade jag glömt penna. Fick låna en av föreläsaren och glömde naturligtvis att lämna tillbaka den. Eller när jag fick den stora äran att vara med på Bokmässan i september i år, skulle dyka upp tio minuter före ett av inslagen där jag skulle prata, tyckte att jag var ute i mycket god tid – och gick vilse. Oavsett åt vilket håll jag gick såg jag Bonniers monter, men jag lyckades inte komma dit. Min väldigt tålmodiga förläggare Susanna Romanus väntade, medan jag irrade som om jag var vilsen i en öken där jag gick i cirklar. Men när jag arbetar och helst när jag arbetade som domare under många år fick jag inte virra till det. Det fick inte bli fel, vilket det självklart blev eftersom det där med att snurra till det kommer med att vara människa. Det var så Ingrid, en av de två  huvud karaktärerna i Förtjänst och skicklighet, min första bok som kom ut i mars i år, kom till mig. Jag såg henne när hon stod i backen på Beatas Lid i Varberg och försökte komma i väg till tingsrätten i Varberg på sin första arbetsdag som domare. Hennes tankar flyger åt alla håll, däcken på cykeln är inte riktigt pumpade. Hon är direkt inte sinnebilden av en välorganiserad och saklig domare, Ingrid, när hon står där i backen. Det är inte Gabriella heller, den andra huvudkaraktären, som är polis och måste prestera på jobbet, har sonen Dante som inte mår bra. Gabriella snurrar också till dit och tappar humöret, snäser åt sonen och åt Ingrid. Men trots det är Ingrid och Gabriella hjältar i sin mänsklighet. Och i allt annat också. De reder ut mordutredningen som de ansvarar för, ställs inför obehagligheter och dilemman och kommer ut på andra sidan – som vänner.

                      När jag arbetade som domare satt jag och lyssnade bakom podiet, fördelade ordet och skrev domar. Jag försökte förstå varför det var mer eller mindre förutsebart att vissa hamnade på den tilltalades stol. Varför en del utsattes för brott. Varför vissa hamnade bakom podiet. Jag kom aldrig fram till något svar på de frågorna. Det har jag försökt skriva om i min första bok. Jag skriver om det i min andra bok också, Allmänfarlig ödeläggelse, som kommer ut i januari 2025. Om varför inte alla har samma chans och vad som kan hända när den som sitter bakom domarbänken och dömer, hamnar på andra sidan som brottsoffer. Det var det jag visste att jag skulle skriva om när jag började skriva på allvar. Det är det som fortfarande skaver till när jag sätter mig ned för att skriva vidare på texterna om Ingrid och Gabriella. Det och att få lägga ut ledtrådar för alla som läser för att de ska kunna lösa gåtorna som vävs in i texten.

I Allmänfarlig ödeläggelse brinner det i Varberg. Det gjorde det där 1983 och jag som kommer från Varberg kommer ihåg obehaget. Nu har jag flyttat fram det till 2019. Ingen löste de där bränderna på 1980-talet, men Ingrid och Gabriella försöker göra det nu. Vi får se om de lyckas!

                      Avslutningsvis tänkte jag berätta följande. Jag var och föreläste på Biblioteket i Varberg för några veckor sedan. Det stod en fotograf utanför när jag kom dit, som skulle ta bilder för Bibliotekets räkning. Precis när fotografen tog det första kortet kom en kvinna ut från biblioteket och ropade att hon läst min bok och att hon tyckte om den. Då blev jag precis så glad som jag ser ut på fotografiet här!

Tack för att jag fick var med och skriva här och tack ni som läser.

Monica Nebelius Lüning

Tack till dig Monica som delar med dig av tankar som inte är helt okända. Livet är inte alltid enkelt och bokens Gabriella och Ingrid  har både styrkor och svagheter som så många andra. Här finns min recension av boken  Förtjänst och skicklighet.

Monica Nebelius Lüning kommer nästa vecka hit till Sundsvall och är en av många författare på Svenska Deckarfestivalen 5-6 november. Biljetter köps via entresundsvall.se Den här recensionen av Anders Kapp finns på Deckarfativalens hemsida. 

✨✨✨

Nästa veckas gästförfattare är Jenny Hansson. Hon har skrivit bl.a. böckerna Mytomanen på Madeira, Perfekta schackrutor och uppskruvade raggartoner och Bröllopskaos på Korfu. Hon driver också  en lektorstjänst på midgårdsormen.nu

✨✨✨