Enligt traditionerna

 
 
När vädret inte riktigt håller måttet och midsommarvindarna blir kyliga, är förtältet vår räddningsplanka. I dag, midsommardagen står bara blommorna och vår blågula flagga kvar, som ett minne av ett traditionsenligt midsommarfirande. Skattjakt, dans kring lövad stång, femkamp, sommarbuffe och jordgubbstårta. Ett av mina största problem är att min kroppsvärk gör sig extra påmind kalla dagar, därför missade jag deltagandet i femkampen, där vandringspriser gick från sonen till svärsonen. Men att ligga inne i värmen och höra glada röster och skratt är medicin för både kropp och själ. Jag tycker verkligen om traditioner och är så glad när alla familjemedlemmar fortsätter i de spår vi under många år byggt upp. Några förändringar gör vi alltid, för kreativitet och innovation känns viktigare än att fastna i krav och måsten. Om alla är med och formar, då finns det alltid något som passar alla.
 
Här är en länk till fjolårets inlägg om vår "Skattjakt för tre generationer".
 
 
 

Mat för lata dagar

 
I går när jag kom hem från den så kallade Djävulsdalen (Birsta köpcenter), stod svärsonen vid dörren med en midsommarpresent. En stor kartong fylld med matglädje, en Crock-Pot Slow Cocker. Nu är den laddad med midsommarens revbensspjäll och jag passar på att gå ut i trädgården en stund medans latmatsapparaten gör jobbet. Min svärson vet allt vad en gammal sliten dam behöver. 😂