Café Bokbiten

 

Här i stan har vi en mycket trevlig bokhandel där bokhandlarn och hans personal ständigt arbetar med nytänk och utveckling, för att ge oss kunder den optimala bokupplevelsen. Det är inte bara en butik för böcker och pappersartiklar utan en plats för möten med författare och naturligtvis också  för mellanmänskliga möten. Gubben och jag slinker in där ibland bara för att köpa en kopp gott kaffe och för att prata med bokhandlarn, hans fru och vår sonhustru ”Violen från Flen”. 

I veckan öppnade de upp för träff och en öppen dialog med fotografen och författaren Donald Boström. Han har i samarbete med Wilhelm Nordquist som är fjärde generationen i företaget och inköpare vid Arvid Nordquist kafferosteri precis släppt ”Kaffeboken” som fick ett positivt bemötande på årets bokmässa i Göteborg. I boken får vi följa med på en kafferesa genom många länder, från odling till kopp. Genom text och bild får vi veta allt om odling, bönsorter, rostning, skördar och kaffekulturer runt om i världen. En intressant kväll som tog kaffedrickandet till en högre dimenssion. Nästa gång jag skall inhandla kaffe kommer jag säkert att läsa på paketen lite extra innan jag gör mitt val, för bönorna innehåller 900 olika aromer och det finns ett flertal sorter och rostningar.

Lite fakta ur boken:
125 miljoner människor arbetar inom kaffenäringen i världens alla länder.
Det finns dryga 80 kaffeproducerande länder.
Jordens befolkning dricker 3,1 miljarder koppar kaffe om dagen.

På frågan om vad som är meningen med livet så känns "en kopp gott kaffe i trevligt sällskap" som ett av flera bra svarsalternativ.

 

 
 
Nu har lördagsmorgonen övergått till förmiddag och jag skall förbereda dagens matsäck inför familjens sista arbetsdag i Olivlunden. Vegetarisk ärtsoppa med ostmackor blir min viktväktaranpassade matlåda och kanske slinker det ner en nygrillad kycklingkorv också innan vi gör kväll och återvänder in till stan. Trevlig lördag alla.

Låt maten bli din medicin och medicinen din mat / Hippokrates

Viktväktarna startade sin verksamhet 1972 och jag var bara 18-19 år när jag första gången kom i kontakt med dem. Det är nu över 45 år sedan och tänk så mycket som hänt och förändrats under åren. Så många skämt som dragits och så många av oss som försökt glida in tyst och obemärkt till deras informationsträffar och vägtillfällen. Jag har varit medlem många gånger, naturligtvis med varierande resultat, men alltid försvarat viktväktarna vid kritik och spydiga kommentarer. Ibland har det varit trögt och jobbigt, andra gånger har allt fungerat så bra att omgivningen påpekat min viktnedgång som något negativt. Det här med vikt är svårt, allra helt för mig som har anlag för övervikt och som älskar mat. Oberoende av om jag varit medlem eller inte så har mitt liv alltid varit en viktresa. Jag har under åren utbildat mig inom kost, hälsa och beteendevetenskap och även arbetat med att hjälpa barn, ungdomar och unga vuxna som behövt stöd i olika nutritionsfrågor. Viktväktrtänket har alltid funnit med, även om jag inte alltid själv orkat vara helt disciplinerad och haft stenhård kontroll. Jag har också provat andra sätt att äta som LCHF, ISO, Paleo m.fl. men alltid återvänt till viktväktarnas filosofi. Det har inte alltid varit lätt, men utan mina kostkunskaper, beteendemodellen och principfasthet, vet jag säkert, att jag i dag, precis som Nalle Puh suttit fast i någon dörröppning och inte tagit mig loss.
 
Under åren har programmet ändrats många gånger. Från att lever varit ett måste, en maxgräns på ägg och poängräkning på mina favoriter inom frukt och grönsaksgruppen ger nu dagens flexprogram en enormt stor frihet.
I mitt tycke har viktväktarlivet aldrig varit så lätt som nu. Många kända personligheter och ständiga guldmedlemmmar har gett programmet en ny positiv stämpel och många med mig kämpar tappert vidare som återkommande medlemmar när vi har behov av att strukturera upp vår vardags- och helgmat. Jag har aldrig haft något problem med godis och aldrig varit sockerberoende men är man som jag, en person som bara behöver titta på maten för att öka i vikt, behövs ibland både tips och stöd. 
 
Under min sjukskrivning orkade jag inte riktig med att fokusera på kost och motion och resultatet visade sig snabbt på vågen. Än en gång fick Viktväktarna bli min livlina och nu ett år senare har jag tappat över 7 kg och har bara de sista hektona kvar till mitt mål på 8,3 kg, där jag inte är smal men väldigt nöjd. En gång viktväktare, alltid viktväktare.
 
 
Ett exempel på Viktväktarlyx är den här tallriken som var fredagens mysmiddag. Naturell hummer, räkor, tonfisksallad, kallrökt lax och en sås på Larsas grekiska yoghurt. Det blev en riktig skåprensning för det mesta på tallriken är köpt till bra pris och sedan blivit kvar i frysen. 
 
En halv rensad hummer 0 sp. Kan bytas ut mot 2 ägghalvor som också ger 0 sp.
2-3 hg räkor 0 sp
Tonfisksallad  på 1/2 liten burk tonfisk i vatten, 1 dl frysta salladsgrönsaker, isbergssallad, 1/2 tsk rapsolja, lite balsamicovinäger, dill, salt och peppar 1 sp
2 skivor kallrökt lax 2 sp
Larsas 0 %- iga yoghurt med örtsalt, vitlök, pressad citronsaft, rivet citronskal (saffran är också gott att smaksätta med) 0 sp
 
Summan blir 3 sp och sedan fanns utrymme för bröd, kex eller nachochips efter eget val.
Vi åt nachochips till. Jag för 3 sp och gubben för mycket mer.

Indisk Mulligatawnysoppa

"När engelsmännen härjade runt i Indien blandades det milda engelska köket med het indisk matkultur. Det var då som tungvrickaren Mulligatawny Soup såg dagens ljus" *    
 
Den sista tiden har vi fastnat i en indisk matperiod och eftersom det finns tre indiska restauranger i stan sä är utbudet stort. Men det kräver också att man äter bra och nyttig vardagsmat och ett alternativ är Indisk Mulligatawnysoppa. Receptet har legat bland sparade urklipp i flera år och kommer från STs middagstip. När jag bjöd EmmaSelina på soppan, gav hon utlåtandet 5 på en skala från 1-10 och att den var godare än den såg ut :-), men jag som tycker om soppor gjorda på gula ärtor och linser och lägger den som värdig vardagsmat på 7-8 i skalan.
 
Den fungerar också att göra i Crock-potten men då måste tillvägagångssättet ändras lite.
 
Indisk Mulligatawnysoppa
4 portioner
300 g benfritt kycklingkött  (Jag tar kycklingfilé)
2 dl röda 
12 dl vatten
2,5 msk koncentrerad kycklingfond
1 msk curry
1 tsk gurkmeja
1 gul lök
1 äpple
1 stor potatis (2 medelstora är 4 sp)
3 vitlöksklyftor
2 msk färskriven ingefära
1 tsk spiskummin
1 tsk koriander
0,5 chili
1 citron
Rapsolja (2 tsk är 2 sp) 
Salt efter smak
 
Hacka lök och äpplen och bryn det med curry i 1 tsk olja.
Tillsätt de röda linsern (jag sköljer dem först), skalad och skivad potati och vatten, kycklingfond och gurkmeja.
Koka i cirka 35 minuter och mixa allt till puré.
Skala och riv ingefäran, pressa vitlöken och skär kycklingen i mindre bitar. Bryn kyckling, vitlök, ingefära, spiskummin, koriander, finhackad chili i resten av oljan. Blanda i en kastrull med den mixade purén.
Sjud allt i cirka 5 minuter.
Smaka av med rivet citronskal, citronsaft och salt.
 
Soppan ger 1-2 sp/portion utifrån hur mycket potatis och olja du använder.
 
 
 
 
* ST MIDDAGSTIPSET (Dan Strandqvist/TT)