Trygghetslugn och vardagsro

 Den här bilden påminner mig alltid om vikten av att stanna upp och sätta värde på tygghetslugn och vardagsro. Under de sista månaderna har jag haft möjlightet att ställta mig frågor om vad som är viktigt för mig och mitt liv. Det är inte så ofta jag har tid att reflektera över det, för jag är oftast helt upptagen
   med att leva.
  

Allt är inte sockersött

allt är inte sockersött,
fjäderlätt, rosenrött
allt går inte som en dans
idyllen brister någonstans

allt är inte mys och pys
gulle-dig och fredagsmys
allt går inte som på räls
nog händer det att tårar fälls

bråk och tjafs och hårda steg
en blick så vass, en mun som teg
allt har inte sagoslut
ibland så längtar hjärtat ut

tjat och gnäll och ekorrhjul
stök och bök och vardagsstrul
egentid som aldrig finns
förälskelse man bara minns

nej allt är inte rosenrött,
fjäderlätt, sockersött
allt har inte guld i mund
jag älskar inte varje stund

men glimtar finns av lyckorus
ömhetsblick och glitterljus
trygghetslugn och vardagsro
det ljuset ger mig kärlekstro.

Källa:(www.dikter.net/dikter-om-livet/)

 

Rutor för välgörenhet

Det finns en facebooksida som heter "Rutor för välgörenhet", där några kvinnor ute i landet tar emot
mormors rutor, farmorsrutor och andra virkade och stickade rutor till välgörenhet. De sätter ihop rutorna till varma filtar som sedan värmer barn i länder som Jordanien, Gambia, och Rumänien.
 
Jag har alltid många olika virkprojekt på gång så för mig kändes det mycket bra att få färdigställa några färgglada rutor och skicka till en av kvinnorna i som ansvarar för gruppen. På faceboosidan fick jag sedan direkt information om att paketet kommit fram och jag vet att de nu monteras ihop med rutor från någon annan virktokig facebookanvändare ute i landet. Jag ser det här som en fantastisk idé där många kan göra lite och resultatet blir någonting mycket stort och bra. Samverkan som ger resultat där det mest behövs.
 
 
 
 
    Foto: basilicablogg.se

VEGORÄTT

"Åh, vad jag har längtat efter ett vegetariskt matlagningsprogram. Och åh, vad jag VILL gilla SVT:s ”Vegorätt”. Men åh, vad besviken jag blir. Ja, nästan förbannad" skriver Sylvia Balac i Aftonnbladet om gårdagens ny matprogram på SVT.
 
Jag håller verkligen med. Under 45 år har jag läst hyllmetrar om både vegetarisk kost och vegankost. Jag har lagat till massor av gröna rätter med och utan recept. Därför hade jag nu en förhopppning om att få mer information, inspiration och nya tips av personer som verkligen besitter både kunskap och erfarenheter kring det som jag trodde rymdes inom programtiteln "VEGORÄTT." För mig räcker det inte med två unga fräscha entusiaster, vackra bilder och skön musik. Jag hade hoppats på så mycket mer.
 
Sylvia Balac skriver vidare i sin krönika;
"Kanske hade ”Vegorätt” funkat som ett livsstilsprogram som handlar om rawfood och stickade tröjor, men som Sveriges första vegetariska matprogram är det en stor besvikelse?" och jag kan inte annat än instämma.
 
Vad tyckte du?
 
 
 Det känns som att en bild från mitt sista kylskåpsrens och soppkok blir helt VEGORÄTT här.
 
Foto:basilicablogg.se