Nostalgi i repris

Sist skrev jag om vårdträd och minnen från hembygden. Kanske börjar jag bli gammal eftersom nostalgin stundtals kryper på mig

Förra våren såldes mitt barndomshem och den som bott där längst var naturligtvis mamma eftersom pappa gick bort för ett antal år sedan. När jag stängde dörren för sista gången lämnade jag en hel del kvar, både minnen och saker, men det kändes skönt att få lämna de här tingen kvar där de hörde hemma.

Kvar som minne från tomten har jag den här syrenen som jag tog för över 25 år hemma hos mina föräldrar. Den står nära vattnet och har fått utstå mycket sol, havsstänk och kraftiga stormvindar men växer sig större och kraftigare för varje år som går.

Sent på kvällen före sommarsolståndet såg den ut så här.

Vård- och Minnesträd

En samlande och famnande kraft i livets och vardagens mitt.

Vid huset i inlandet står en mycket stor och gammal björk mitt på tomten. Ett mer fantastiskt vårdträd får man leta efter. Men vid havet slits och pinas träden av fukt och vind och därför får vi tyvärr ta bort en del av dem (ett klyvdes av åskan för några år sedan).

Sittande i sin permobil valde pappa för ett flertal år sedan ut en liten björk som jag sedan tog med mig och planterade på tomten vid havet. Den har sakta tagit sig under åren och är början till mitt alldeles egna Vårdträd och Minnesträd.

Minnet av min älskade pappa och min hembygd.

Midsommar 2010


Min midsommarpresent från svärsonen har prytt vårt matbord under hela helgen.


Jag gjorde ett flaggspel i svenska flaggans färger och det har vajant fint hela helgen både i västanvind och i midsommaraftonens regnskur.


Masssor med midsommarblomster fanns det i år och ......


och att plocka en bukett hör naturligtvis midsommar till.


Sverige kom aldrig till spel i Fotbolls VM men som svensk medborgare har jag och min fotled verkligen varit svenska i helgen.


Vår midsommar här ute vid havet börja nu ta slut. Prinsen och prinsessorna sover, ungdomarna ser på fotboll och äter "plockmat", gubben sitter på ljugarbänken och ser ut över havet och jag skall krypa ner under täcket med Kajsa Ingemanssons bok "Bara vanligt vatten". Kan man ha det mycket bättre.

I morgon är det vardag igen.