När en hel värld ser annorlunda ut, blir också vår vardag annorlunda. Mina barn och deras familjer är med och håller samhällets kugghjul i rörelse medans jag, gubben och de flesta av våra vänner lever stilla och skyddat i våra hem. Varje morgon när jag vaknar är jag tacksam för att inte känna några förkylningssymtom och att alla mina anhöriga hittills också klarat sig, trots att de hela tiden utsätts för smittorisk. Det är med ett visst mått av dåligt samvete som jag lever i min lilla bubbla, men måste också medge att jag mår väldigt bra av att ha tid och ork för träning, naturliv, promenader, hantverk och bokläsning. Jag är övertygad om att det är många fler som i framtiden kommer att se tillbaka till en tid när tiden och klockan stannat av lite och gett en andningspaus i den livscirkus som många befinner sig i. Därmed inte sagt att jag tycker att det är rätt att priset skall vara arbetslöshet, konkurser, sjukdom och dödsfall. För att på något sätt dra mitt strå till stacken så finns jag här för den som behöver någon nära att berätta tråkiga upplevelser för, ha något handlat från butiken, en matlåda till extrapasset eller en kaka till jobbfikat. Jag vill tro att vi alla behövs just nu, det är bara våra arbetsuppgifter som ser olika ut.
Några tidigare inlägg med anknytning till mina tankar i dag:
God morgon här ligger jag och duger
Kommentera