basilica

Året är 1914.
Skomakardottern Malin Blomsterberg har ett stort intresse för böcker. Hon är speciellt intresserad av Ellen Kays samhällsengagemang och författarinnan har blivit hennes favorit. Malin tar beslutet att vandra från Skåne till Ellen Keys hem på Strand i Östergötland för att visa sin uppskattning och där får hon frågan om hon vill stanna kvar och arbeta som hushållerska och sekreterare.

Ellen Key har ofta gäster, många av dem författare och Malin får arbeta hårt. Tvätt, städning och matlagning tar en stor del av henns tid och under nätterna läser hon de böcker som författarinnan lägger fram till henne.

Malin trivs mycket bra på Strand och avgudar sin husmor som hon kallar "matte". Arbetet är tungt och sömnen dålig. Allt måste vara perfekt och "matte" måste alltid vara nöjd. Malin har läshuvud och det ser Ellen Key så på kvällarna läser de tillsammans och skriver många brev. Malin tar mer och mer avstånd till sin egen mor och Strand blir hennes hem. Flera av Ellen Keys vänner blir Malins vänner och författarinnan planerar för Malins framtid på Strand efter sin bortgång. 

Trots det här bär Malin alltid med sig rädslan att inte duga och att tvingas lämna sin tjänst. Hennes psykiska hälsa är inte god och i perioder förnimmelser hon en svart fågel som pickar med näbben på fönsterblecket. Sakta bryts hon ner både fysiskt och psykiskt. Ellen Key älskar Malin som en dotter och Malin avgudar sin husmor och en undanträngd svarsjuka trycker sig fram allt mer. Med åren sjunker Malins självkänsla allt mer och livsenergin sänks som en sten mot Vättens botten.

Språket känns tidsenlig och är skrivet på ett speciellt sätt. Texten är vacker och välskriven, men jag upplever ändå inte boken som helt lättläst; 

"Hon kan inte förlora detta nu när hon fått det, fått mer än hon någonsin önskat. Hon kan inte förlora platsen som sådan, eller platsen hos Ellen Key. Hon måste i varje stund göra sitt allra bästa, hon måste göra sig oumbärlig och felfri. Hon måste. Hälarna slår hårt i marken."

Det här är kvinnohistora sett från de mindre bemedlades regioner som kök och tvättstuga. Här flyttas fokus från den kända författarinnan till den mer intetsägande trotjänarinnan. Ett kvinnoliv bakom och i skymundan av den kända Ellen Key och hennes författarvänner. Malins egen berättelse träder tydligt fram och hennes tankar berör och stanna  kvar. Hon visas upp av sin husmor som en läsande och intelligent tjänare, vilket troligast inte var vanligt i de finare hemmen i början på 1900-talet. Husets ägarinna ville säkert väl men Malin Haawinds forskning i dokumenterade brev och handlingar, plus författarens frihet till fiktion,  visar ändå på den tidens klassamhälle. Ellen Key och hennes gästande vänner ser förbi den allt mer sköra personlighet som Malin formas till. Författarinnan arbetar för kvinnlig rösträtt, kvinnors villkor och har ett modernt pedagogiskt synsätt, men ser inte hur kraven på att vara beläst och samtidigt klara hushållets alla göromål blir till en belastning för den tysta accepterande och plikttrogna Malin. Även om någon av de gäster som träffar Malin reagerar så är det inget hon medger. Trofasthet och lojalitet mot hennes älskade "matte" står ändå över trötthet och de pickande svarta fåglarna.

Malin Blomsterberg följer sin stjärna och vänder inte om.

Malin Haawind – författare är, född 1980 och bor i Stockholm. Hon är verksam som författare, redaktör och skrivarkursledare och har skrivit ett flertal skön- och facklitteratur tidgare.

Författare: Malin Haawind
ISBN: 9789164208774
Utgivningsdatum: 2024-08-30
Förlag: Piratförlaget

Läst bok i bokcirkel 2. På tisdag träffas gruppen och jag ser fram emot en mycket intressant diskussion. 

✨✨✨

Bokcirkel 1 har också träffats och där såg bokvalet lite annorlunda ut;

Valfri bok av Olle Håkansson och författaren hade vänligheten att själv komma och berätta om sina fyra böcker. En lite annorlunda bokcirkelträff som verkligen uppskattades. Jag har tidigare läst alla författarens böcker.

Böcker:  
Wayne går på casino (2016
Wayne åker till Costa del Sol (2018)  
Wayne och Cecilia (2022).
Wayne och vita döden (2024)

Lille H har alltid något på gång. Den här veckan har han kokat nappar.

Snön ligger fortfarande kvar, men väderleksrapporten varnar för regn och halka. Hittade ett gammalt julkort från en oljemålning av Sundsvallskonstnären Curl Ivan Pålsson född 1923 och död 2001. Jag arbetade under många år med hans fru Monica och besökte också deras anrika sommarbostad ute på Spikarna.

Den här veckan har gått i välgörenhetens tecken. Julmässor, julmarknader och andra insamlingar inför julen är högaktuella nu och det känns bra att vara med och tillsammans med många andra bidra med några strån till stacken. 

Nästa helg är det 1:a advent och dags att planera för julens bokläsning. Det är alltid något visst med att läsa/lyssna i juletid och under veckan kommer jag att presentera mina inplanerade böcker, både fysiska och ljudböcker.

Trevlig fortsättning på söndagen!