basilica

Där rosor aldrig dör är Kristina Agnérs andra bok i serien Smålandsviten. 2021 nominerades hennes första bok Var inte rädd för mörker till Årets bästa debut av Svenska Deckarakademin. Den andra delen kan läsas helt fristående och det som överraskar mig här är språket och berättelsens upplägg.  

 

Allt går tillbaka till en händelse 1998 när den artonåriga Ylva Isander hittades död vid en brand vid Korparsjö i småländska Tosseboda. Dödsorsaken visade sig vara ett mord, men fallet blev aldrig uppklarat och traumat efter händelsen ligger forfarande  kvar över byn. 2018 sker ytterligare en brand och ett dödsfall i Tosseboda där Ylvas kusin brinner inne, men polisen avskriver allt och anser att eldsvådan haft helt naturliga orsaker.  

 

Ylvas syster Dagmar (Daggi) bor kvar i byn tillsammans med pappa Kurt och arbetar som åklagare. Kurt lever kvar i det förflutna men Daggi har sakta börjat acceptera systern död. Den nya branden öppnar upp för nya spekulationer I byn. Lars Adlerswärd är journalist och driver true crime-podden Småländska Mord. Hans pappa som nu är död ledde utredningen av den fösta branden, men utan resultat. Daggi säger först nej till att medverka i podden, men tar sedan beslutet att för sin pappa Kurts skull försöka att reda ut några av alla frågetecken. Flera av Ylvas vänner på 90-talet lovar att ställa upp och berätta vad de minns från den ödesdigra natten.  

 

Ola är pojken i granngården som en gång var Ylvas pojkvän. Nu är han hemma hos sin pappa och följer Daggis förehavanden med kikare från sitt gamla pojkrum. Simon som också sällskapat med Ylva bor kvar med sin bror Kenneth på gården i Korpa. Kennet är lite eljest, säger byborna och det var han som hittade Ylva i det nerbrunna huset sommaren 1998. Angelica var Ylvas vän i skolans teatergrupp. Hon har varit ute i stora välden, men nu flyttat hem till Tosseboda med sin man, som fortfarande reser runt i sitt arbete. När Daggi ger klartecken till poddens start börjar journalisten Lars planera för sina intervjuer. Hon är inte helt säker på journalistens avsikter och drar in i det längsta ut med att berätta om podden för pappa Kurt.  

 

Boken är uppdelad i fyra delar; Svedjemark, Gnistregn, Bländverk och Eldhärd. I växlande kapitlet får vi följa Daggi i nutid och Ylva i dåtid, men även Lisen, Ola, Simon, Angelica, Olas pappa Ragnar och Lisens mamma Barbro finns med och berättar om händelser kring tiden när branden vid Korparsjö utbröt. Språket och bokens upplägg gör den här berättelsen mycket läsvärd. Korta välskrivna kapitel som bygger vidare på händelser många år tidigare växer sakta fram till en mycket bra konstruerad helhet. Här uppdagas flera intressanta, men också tragiska livsöden som påverkar så många i personernas närhet. Bokens första del är intressant och informativ, men sedan stiger spänningen kapitel för kapitel när det står klart att någon i byn gör allt för att dölja vad som hände den där sommare 1998 när Ylva Isander dog.   

 

Jag har inte läst Kristina Agnéts första del i serie Var inte rädd för mörker, men förstår varför den fick pris som Årets bästa debut när den kom 2021. Kristina Agnér är en mycket intressant författare.

 

 "KRISTINA AGNÉR är en svensk författare och frilansredaktör. Hon bor i Skåne men äger ett torp i Småland där hon ofta hämtar inspiration till skrivandet. 2021 nominerades hennes första bok till Årets bästa debut av Svenska Deckarakademin. Där rosor aldrig dör är Kristina Agnérs andra spänningsroman och hennes första bok på Modernista.”    

 

Där rosor aldrig dör
Författare: Kristina Agnér
Utgivningsdatum2025-10-06
Förlag: Modernista
ISBN9789181084894