basilica

Mats O Moberg är född och uppvuxen i Matfors och har under många år forskat i bygdens historia. Genom otaliga biblioteksbesök har han hittat ett flertal olika skrifter och även pratat med intressanta personer som berättat om gamla tider. Hans sökande har inte alltid varit enkelt, men i Boken om Matfors – samlade skrifter och egna betraktelser har han samlat en bild av Matfors historia och den plats där Ljungan, ett par tusen år före vår tidräkning, begåvades med den fors som långt senare fick namnet Matforsen.

Den första vattendrivna sågen i Matfors byggdes redan i början av 1700-talet. I slutet av århundradet hade de grovbladiga sågarna tjänat ut och sågramarna utrustades med finbladiga sågar. Utvecklingen gick framåt och ägarbytena var många.1819 gick bröderna Dickson in som ägare av sågen och i mitten av 1800-talet var Matforsågen den största. vattensågen i Medelpad som sågade på export. Dickson ansökte hos kungen om att få anlägga ett järnbruk och så kom också en produktion av stångjärn igång. Någon såg brann, nya och större byggdes upp och vid 1870 var innevånarantalet på orten 650 personer. Åren 1873–1874 byggde James Dickson även en järnväg mellan Matfors och Wattjom.  Det här medförde också att andra industrier växte upp. Matfors fick ett ullspinneri, kraftverk, klosettfabrik, kättingfabrik, tändsticksfabrik, färgeri, yllefabrik och ett träsliperi. 

Det här är en kort sammanfattning om en bygd i utveckling. Sakta började tiden för sågverksnäringen att försämras, men Dickson strävade vidare och 1873-1874 byggde han också Svartviks ångsåg. Långt senare 1917-1919 byggdes pappersbruket som gav liv åt bygden i över 70 år.

På ett intressant och lättläst sätt delar Mats Moberg med sig av den information han fått fram i sin forskning. Från 1700-talet när den fösta sågen byggdes och fram till slutet av 1900-talet, får vi i kapitel för kapitel ta del av Matfors historia i ett brett spektrum. Järnvägen med Axel Bergman, trafikchefen på Sveriges minsta järnväg. Textilindustrin och Klosettfabriken. Pappersbruket, Matfors broa  och Bruksgatan, det område där författaren själv tillbringat sin barndom och tidiga ungdom. Här får vi också ta del av historien kring det genuina familjeföretaget Röhmans, Matfors Idrottsförening och kända lokala profiler som Johan-Ulrik Åsman och Spel-Valle.

En av bygdens söner hette Daniel Åslund (1826-1885) och i kapitlet om Åslund citerar Moberg delar ur hans Beskrivning och statistisk tabell över Tuna socken i Västernorrland. En vacker och målande text som bl.a beskriver socknens största vatten Marmen. 

""I denna sjö avspeglar sig sig Tuna kyrka med sin klockstapel på den norra och Attmars kyrka på den södra stranden, de väl byggda gårdarna i Attmarby och Specksta. Sörfors bruk längst i in viken och över allt det höjer sig Attmars skogar allt högre, till de i en * vågformig, dunkelblå rand begränsa synkretsen.""

Daniel Åslund skrev också noveller, kåserier och andra naturlyriska skildringar. Han fick fem barn och en av dem var konstnären Helmer Osslund som får ett eget kapitel i boken.

Boken avslutas med ett bildkollage med bilder från skolavslutningar, pappersbrukets arbetare, Matfors omnibusstrafik, järnvägsstationen och lokala byggnader där några av dem inte finns kvar i dag. Vidare kan vi i bokens sista delar läsa Matfors historia - i koncentrat från tidigt 1700-tal till 1990 och en längre text ur Daniel Åslunds Beskrivning och statistisk tabell över Tuna socken i Västernorrland.

Jag har här bara nämnt delar av det tidsdokument som Mats O Moberg satt på pränt. En guldgruva att gräva ur för den som har anknytning till Matfors och byarna i Tuna och Attmars socken. Själv är jag född på 50-talen vid den *vågformiga, dunkelblå rand som Daniel Åslund skriver om i sin text om sjön Marmen. Under alla år har Attmar funnits med som födelseort i mitt pass. Jag tillbringade också en hel del tid i Matfors under min högstadietid och senare under de 15 år som min mamma bodde med utsikt ut över Ljungan och Matforsen.

Bokens layout är gjord av Anna-Lena Bruksås och kan pryda sin plats som Coffe table books för den som vill inreda med lite färg. På omslagsbilden syns Mats O Mobergs skulptur "boxbärare", som ingår i en serie skulpturer som gestaltar miljöer under boxbärarfolkets tid.

Mats O Moberg har också skrivit Förbjuden Vänskap som  är baserad på verkliga händelser från Matfors brukstid i slutet på 1800-talet. Jag har tidigare skrivit om boken och du hittar inlägget här  Förbjuden Vänskap av Mats O Moberg.

Vid intresse av Mats Mobergs böcker: kontakta författaren eller Vängåvans Bokhandel.

Boken om Matfors – samlade skrifter och egna betraktelser 
Författare: Mats O Moberg
Isbn: 9789163161025
Utgiven: 2004
Sidor: 252 sidor
Språk: Svenska
Format: Inbunden
Kategori: Historia

 ✨✨✨

I dagens söndagsinlägg ska jag hålla mig kvar i de bygder som Daniel Åslund så vacker beskriver. Där upp vid den dunkelblå randen nära gränsen mot Hälsingland, ligger de skogar och byar där mina förfäder växte upp och levde. I dag är det de platser jag återkommer till varje sommar och höst för svamp och bärplockning. Naturen såg naturligtvis annorlunda ut då för över 100 år sedan, men jag kan fortfarande känna känslan och närheten till de mina. Jag har skrivit många inlägg om Landskapet i mitt hjärta och om min passion för skogsvägar. Jag får ett magiskt sug i magen när jag ser ut över hyggen, sprakande färgspel och fantastiska utsikter. Ibland tar jag ett uppehåll från bär och svampplockningen och vandrar runt i de skogsområden som varit mina förfäders naturliga vardag. Min kropp börjar sakta säga ifrån så nu blir skogspromenaden inte lika långa, men med en stav i handen klarar jag forfarande att vandra kring bland tallar och granar. Med campingstolar i bilen har jag också möjlighet till fika och långa vilopauser med ljudbokslyssning  elle bokläsning, i tystnade där bara vindens brus och skogens eget ljud hörs.

Nästa vecka blir det en ny tur genom Attmars fina natur upp mot den dunkelblå randen. I dag söndag ska vi bjuda "goda grannar" på middag i stugan vid havet.

Trevlig söndag!