Dagarna blir längre och solen börjar sakta värma min vintertrasade kropp. Seratoninhalten smyger sakta uppåt och det kommer förhoppningsvis att märkas någon gång i april och maj. Jag upplever varje vinter som en transportsträcka mot ljuset, värmen och glädjen och ser påsken som en hälsning och ett löfte om att det bara kan bli bättre. Än är det långt kvar till mitt riktiga vårskri men de sista dagarna har tinat upp mig en del och när jag ser mig omkring så har också isen och snön känt av solens magiska påverkan. Ser fram emot många soliga dagar vid havet.