Det finns personer som gör mig så ambivalent och förvirrad att jag inte vet hur jag skall förhålla mig till deras person. Marcus Birro är en av dem och jag läste någonstans att antingen älskar man eller hatar Birro, men det är inte det som är mitt problem utan för mig handlar det om hans äkthet. Är han trovärdig och äkta är han fantastisk och är han inte det så är jag ändå fänslad av hans mod att berätta sin historia och marknadsföra sig själv. Ingen skall behöva gå igenom det han har gjort och det är hur vi hanterar våra upplevelser som är intressant för mig.

 

Jag har mött honom tidigare när han berättat om sitt liv och sina böcker. I går mötte jag honom igen på hans turné runt i landet för att berätta om sin nya bok "Evangelium genom Marcus". Genom Twitter vet jag att han drar fullsatta hus och jag blev inte besviken. Att höra honom själv läsa sina texter dämpar en del av min förviring, men 100 % övertygad är jag fortfarande inte utan det är jag förhoppningsvis först om några år.

 

"I Evangelium enligt Marcus berättar Birro för första gången om resan till och i tron. Om den första röda fick-bibeln som han fick på högstadiet, om det svåra frågorna som väcktes i honom när han och hans fru väntade barn och om missbruket som var nära att kosta honom livet men som fick honom att åter förstå vem Gud är." 

 

 

Hur ser ditt förhållande till Birro ut?