Vanor och ovanor, vad är normalt?
I ett samarbete mellan AGera-arbetsgivarringen, Scenkonstbolaget och Europeiska Socialfonden ESF sammanfördes i torsdags 212 ungdomar och arbetsgivare som tillsammans såg teaterföreställningen Blodsbröder som spelas av Teater Västernorrland. Ett arrangemang som krävde en hel del arbetsinsatser av mina kollegor, vilket naturligtvis även påverkade mitt arbete. Efter en hektisk slutplanering och en lång arbetsdag gick vi alla hem efter föeställningen mycket nöjda och glaada. På tisdag möts en del av publiken och aktörerna för en fortsatt diskussion om de frågeställningar och tankar som föreställningen väckte. Att som mamma ställas inför den situationen att man tvingas dela på ett tvillingpar berörde mig mycket men föreställningen väcker också andra tankar som klassfrågor, arbetsmarknadspolitiska frågor m.m.
Pelle Sandstrak föreläste i Stadshuset under fredagen. Hans föreläsning "Mr Tourettes och jag" är en berättelse om hur det är att leva i en tvångsvärld där en del av sjukdomen är högljudda, svepande, stampande och stönande läten som är förbjudna och naturligtvis förekommer just därför. Tourettes är en gåtfull sjukdom men Sandstrak berättar fängslande om hur det är att på ett påhittigt sätt kunna leva så ”normalt” som möjligt. Vilket inte alltid är så lätt för vad är ”normalt”? Jag har länge velat lyssna på den här föreläsningen och är glad att jag nu äntligen fick den möjligheten.
Helgens glädjeämnen har varit en liten inneboende prins och i dag har vi alla varit bjudna på prinsesskalas. Prinsessorna fyllde 3 år och jag kan bara konstatera att Oj, så fort tiden går.
Om någon undrar vad förra söndagens middagsval blev så är svaret Mc Donalds. Jag vill också rekommendera filmen ”Små citroner gula” om någon funderat på att se den men inte kommit till skott. Den var riktigt, riktigt bra
.
